Lyssna

Fakta om bibliotek

Det finns flera olika typer av bibliotek i Sverige och uppfattningarna om bibliotekens roll i samhället har varierat under olika epoker. Traditionellt har biblioteken setts som en allmännyttig verksamhet vars grundläggande uppgift är att erbjuda litteratur utan kostnad. Idag vet vi att bibliotek är mer än bara en byggnad fylld med böcker. Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur. De är en mötesplats som alla har tillgång till, oavsett bakgrund och förutsättningar.

Förmedlingen av kunskap är något som förenar olika bibliotekstyper i det allmänna biblioteksväsendet. Trots de olikheter som finns mellan till exempel ett universitetsbibliotek och ett folkbibliotek, har båda i uppgift att tillgängliggöra kunskap i olika former.

Vi på Svensk biblioteksförening värnar om alla typer av bibliotek och arbetar på våra medlemmars uppdrag för att öka kunskapen om bibliotekens uppgift och funktioner. Vi arbetar även för att stärka bibliotekens förutsättningar och möjligheter. Kungliga biblioteket tillhandahåller en samlad informationskanal om Sveriges officiella biblioteksstatistik.
Den officiella biblioteksstatistiken avser alla offentligt finansierade bibliotek som är tillgängliga för allmänheten. Läs mer på www.biblioteksstatistik.blogg.kb.se (öppnas i nytt fönster).

Här nedan kan du hitta information om olika typer av bibliotek.

Bibliotekslagen

Bibliotekslagen (2013:801) sätter ramarna för verksamheten vid landets bibliotek. Lagen gäller all biblioteksverksamhet som är finansierad med offentliga medel. Bibliotekslagen betonar bibliotekens betydelse för det demokratiska samhällets utveckling och den grundläggande roll de spelar för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Lagen knyter på så sätt an till hur bibliotekens grundläggande uppdrag uttrycks i internationella sammanhang, till exempel i IFLA:s och Unesco:s olika biblioteksmanifest. Du kan läsa mer om bibliotekslagen i vår rapport  För det demokratiska samhällets utveckling.

För det demokratiska samhället

Kista Bibliotek

Folkbibliotek

Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. De ska främja läsning, ha tillgång till litteratur och verka för lärande och delaktighet i kulturlivet. Folkbiblioteken består inte bara böcker. Utbudet av medier och tjänster på ett folkbibliotek ska vara mångsidigt och ha hög kvalitet. Folkbiblioteken ska också jobba för att öka kunskap om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning. Läs mer om folkbibliotek och ta del av statistik på Kungliga Bibliotekets webbplats, öppnas i nytt fönster

Länsbibliotek/regionbibliotek

Ett läns-/regionbibliotek har speciella uppgifter för att samordna biblioteksverksamheten i ett län eller en region. Huvudansvar för ett läns-/regionbibliotek har landsting eller regionförbund men man får också bidrag från staten. Läns-/regionbiblioteken har ofta avtal med det största kommunbiblioteket i länet för den kompletterande medieförsörjningen. Läns-/regionbiblioteket är oftast fysiskt placerat i värdbibliotekets lokaler, men kan också finnas i landstingets eller regionens lokaler. Vid läns-/regionbiblioteken arbetar specialister, benämnda bibliotekskonsulenter eller utvecklingsledare, med att ge stöd och rådgivning till länets kommun- och gymnasiebibliotek. Läns-/regionbiblioteken bedriver också utvecklingsprojekt och fortbildning.

KTH

Salem bibliotek

Sjukhusbibliotek

De flesta sjukhusbibliotek i Sverige har två helt olika uppdrag. Det ena är att bestå av en allmän del som erbjuder medier till patienter och anhöriga. Det andra är att ha en medicinsk facklitteratur del som riktar sig till vårdpersonal och studenter. Vissa sjukhus har speciella sjukhusbibliotek för barn. Alla sjukhusbibliotek har en mycket viktigt uppgift nämligen att erbjuda den senaste informationen inom den medicinska forskningen. Vill du veta mer om sjukhusbibliotek eller andra bibliotekstyper kan du läsa vidare på Kungliga Bibliotekets webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skolbibliotek

Skolbibliotekens verksamhet och innehåll styrs av skollagen och bibliotekslagen. I lagtexterna står det klart att eleverna i grundskolan, gymnasieskolan, grundsärskolan, gymnasiesärskolan, specialskolan och sameskolan sedan 2011 ska ha tillgång till skolbibliotek. Det här gäller även de fristående skolorna. För att ett skolbibliotek ska godkännas av skolinspektionen, som är tillsynsmyndighet för skolor och skolbibliotek, måste de uppfylla tre krav:

1.     Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna.
2.     Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.
3.     Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.

Vill du veta mer om skolbibliotek eller andra bibliotekstyper kan du läsa vidare på Kungliga Bibliotekets webbplats, öppnas i nytt fönster.

Höglandsskolan

ArkDes

Specialbibliotek

Specialbiblioteken utgörs av biblioteksverksamhet vid bland annat statliga myndigheter, stiftelser och institut. Specialbiblioteken står för informationsförsörjningen till de anställda men fungerar i många fall också som en resurs för den forskning och högre utbildning som bedrivs inom de områden som knyter an till myndighetens verksamhet. Många specialbibliotek är öppna för allmänheten i varierande grad.

Specialbibliotekens verksamhet speglar moderorganisationens uppdrag. Arbetsformerna liknar i hög utsträckning den vid universitets- och högskolebiblioteken då det ofta handlar om förmedling av vetenskapligt baserade informationsresurser till en specialiserad målgrupp.

Vill du veta mer om specialbibliotek eller andra bibliotekstyper kan du läsa vidare på Kungliga Bibliotekets webbplats, öppnas i nytt fönster.

Universitets- och högskolebiblioteken

Biblioteken vid landets universitet och högskolor är en grundläggande byggsten i infrastrukturen för högre utbildning och forskning. Huvuduppgiften är vetenskaplig informationsförsörjning och informationsförmedling för studenter, lärare och forskare. Universitets- och högskolebiblioteken är en verksamhet som är mitt uppe i en snabb förändringsprocess på grund av digitaliseringen, samtidigt som de stora fysiska samlingarna består. På grund av digitaliseringen finns ett betydligt större utbud av vetenskapliga publikationer för forskare och studenter och användningen av dessa resurser ökar.

Vill du veta mer om universitets- och högskolebiblioteken eller andra bibliotekstyper kan du läsa vidare på Kungliga Bibliotekets webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

KTH

ArkDes

Fängelsebibliotek

Idag skiljer sig biblioteksverksamheten både mellan olika anstalter och olika häkten. Det finns de anstalter som har egna bibliotekarier, andra har avtal med kommunbibliotek medan vissa har kriminalvårdare som hjälper klienterna. Fängelsebiblioteken ingår inte i bibliotekens vanliga tjänster utan brukar placeras under de särskilda tjänsterna och egentligen har de ingen given plats. Tidigare hade folkbiblioteken ansvaret för fängelsebibliotek men sedan 1 januari 1994 ligger ansvaret på varje enskilt fängelse att besluta om den biblioteksverksamhet man vill bedriva. Det innebär bland annat att de själva bestämmer om den ska ske i samarbete med närliggande folkbibliotek eller inte.

 

Lokal och regional statistik

Kungliga biblioteket presenterar varje år statistik över folkbiblioteken i landet. Svensk biblioteksförening har sedan 2007 bearbetat den statistiken på kommun- och regionalnivå. Vår förhoppning är att rapporterna ska stimulera till diskussioner om bibliotekens verksamhet och effekter, att goda exempel lyfts fram och förstärks, att förbättringsområden identifieras och åtgärder vidtas så att fler får tillgång till bibliotekets alla resurser. Vill du ta del av rapporterna hör av dig till Björn Orring.