När Svensk biblioteksförening arrangerar Forskardagen den 6 december är en av dagens talare Stefan Larsson. Han är docent i teknologi och social förändring, rättssociolog och jurist vid Lunds universitets internetinstitut och arbetar även som forskare vid tankesmedjan Fores. Under Forskardagen kommer han att prata om personuppgifter som betalmedel och vilken roll integritet spelar i det datadrivna samhället. 

Du kallar ibland personuppgifter för ”den nya oljan”, hur resonerar du då?
– Uttrycket om “olja” är lånat och inte en särskilt passande metafor vad det gäller exempelvis konnotationer till “fossilberoende” och miljö, men beskriver samtidigt en helt central poäng: den digitala ekonomin drivs av personuppgifter. Det vill säga, värdet i många av de tjänster och verktyg vi använder ligger i hur informationen samlas in, analyseras och erbjuder profilering; dels för att verktygen i sig ska kunna bli individuellt relevanta, dels för att reklamförmedling och andra profileringsberoende tjänster utvecklas. Om man tittar på vilka de högst börsvärderade företagen är idag, så ser man snabbt att det är de datadrivna teknikbolagen – Apple, Google, Facebook – som tagit över för de banker och oljebolag som brukade vara högst värderade. Förändringen är slående.

Vilka transaktioner handlar det om, rent konkret?
– Enklast och tydligast är det väl på reklamsidan: Facebook och Google samlar in otroligt mycket information om var och en av oss, bygger profiler som möjliggör att de kan sälja riktade reklaminsatser till alla möjliga typer av intressenter. Just att det är riktat är helt centralt, ur marknadsföringssynvinkel är det mycket bättre att göra reklam för färre men mer intresserade, än många där endast en liten del är intresserade. Samtidigt väcker den frågor kring medbestämmande och dataskydd, men även i hur så kallade “prediktionsmarknader” sprids till andra sektorer: påverkar profilering och individualisering försäkringspremier och belåningsräntor, och vad bör vara legitimt? 

Hur tänker du själv kring hur du lämnar ifrån dig dina personuppgifter?
– Jag försöker undvika de tydligt missbrukande tjänsterna, och kollar av mina barns appar, men förstår samtidigt att för att vara en del av dagens digitala vardag finns det inga vägar runt: jag använder sociala medier och internet, smarta telefoner och deras appar, och förstår att jag profileras och blir en handelsvara. Samtidigt uppskattar jag stort många av de personligt relevanta tjänsterna. Och i den dubbelheten ligger den stora utmaningen.

Är det något särskilt bibliotekarier kan tänka på vid råd och stöd till användare?
– Jag ser ett växande behov av något i stil med ”data literacy”, det vill säga en medvetenhet om vilken roll ens vardagliga och personliga information spelar för de appar och tjänster vi använder. Juridiskt och formellt sett har vi oftast gått med på att dela med oss av vår data, men reellt sett är vi generellt omedvetna om det. Här finns en uppgift även för biblioteken som kunskapsförmedlare att höja medvetenheten och insikterna.

Denna intervju publicerade vi först på våra medlemssidor i Biblioteksbladet nr 7 2017.