Datum för evenemanget: 26 sep, 2024

Program på Biblioteksscenen

Bokmässan är en av de viktiga arenor där vi möter våra medlemmar och andra aktörer i sektorn. Svensk biblioteksförening deltar i Bokmässan med syfte att synliggöra och påverka bilden av bibliotek.

Se hur Svensk biblioteksförening närvarar under Bokmässan!

I år medverkar Svensk biblioteksförening tillsammans med Kulturförvaltningen Västra Götalandsregionen och Kungliga biblioteket på Biblioteksscenen på Bokmässan 26–27 september i Göteborg i monter D02:09. Hela programmet ingår i entrébiljetten.

Med fokus på biblioteksutveckling, läsfrämjande- och litteraturfrågor presenteras ett varierat innehåll med hela 37 programpunkter på Biblioteksscenen. Årets program speglar aktuella frågor om bibliotekens verklighet, utmaningar och möjligheter. Flera punkter lyfter även litteraturen i sig och årets samiska tema.

Nedan kan du se samtliga programpunkter som Svensk biblioteksförening arrangerar. Hela programmet kan du se via Bokmässans webbplats.

Till hela programmet på Biblioteksscenen

Helene Öberg, ordförande Svensk biblioteksförening, är med och inviger Biblioteksscenen 2024.

Välkommen till Biblioteksscenen 2024

Programpunkten arrangeras på Biblioteksscenen torsdag den 26 september kl. 09.15–09.30.

Helene Öberg, ordförande Svensk biblioteksförening, Jan Alexandersson (v), ordförande styrelsen för Kulturutveckling VGR, Daniella Brummer Pind, enhetschef Kulturförvaltningen VGR och Karin Grönvall riksbibliotekarie, öppningstalar och hälsar välkommen till årets upplaga av Biblioteksscenen!

Bibliotekens mediestrategiska arbete

Programpunkten arrangeras på Biblioteksscenen torsdag den 26 september kl. 10.00–10.20.

Genom historien har bibliotekens urval genom inköp och gallring ofta vållat debatt. I bibliotekariens yrkesroll ingår det att arbeta mediestrategiskt och det är viktigt att det respekteras när det kommer till urval. Hur resonerar bibliotekarier och andra biblioteksanställda kring förvärv och annat mediestrategiskt arbete? Hur formuleras principerna för arbetet i bibliotekens medieplaner? Vilken roll spelar biblioteksanvändarna i urvalsarbetet?

Jenny Nilsson, utredare på Svensk biblioteksförening, samtalar med Jonas Söderholm, universitetslektor vid Högskolan i Borås som har fått i uppdrag att skriva en rapport med utgångspunkt i dessa frågeställningar, samt Åsa Söderlind, tf akademichef vid Högskolan i Borås.

Jenny Nilsson, utredare på Svensk biblioteksförening, medverkar i programpunkten ”Bibliotekens mediestrategiska arbete”.

Porträttbild på Silvlia Ernhagen. Fotograf: Severus Tenenbaum.

Silvia Ernhagen, generalsekreterare Svensk biblioteksförening, modererar programpunkten ”Barnrättsfrågor på bibliotek”.

Barnrättsfrågor på bibliotek

Programpunkten arrangeras på Biblioteksscenen torsdag den 26 september kl. 10.30–10.50.

Nu är det snart fem år sedan barnkonventionen blev lag i Sverige och vi tittar närmare på hur det påverkar, och kan påverka, bibliotekens arbete och barnets rättigheter som besökare på bibliotek. På Örebro bibliotek kan besökare som är 13 år och äldre låna utan insyn från vårdnadshavare. Biblioteken lämnar heller inte ut uppgifter om lån till vårdnads­havare som frågar, utan lånen omfattas av sekretess, precis som för vuxnas lån. Det här är ett av flera exempel på hur bibliotek med stöd i FN:s barnkonvention kan arbeta för att främja barns rättigheter.  

Ingrid Källström, barnbibliotekarie och ordförande för Svensk biblioteksförenings barnrättsutmärkelse Elefanten samtalar med Emil Nordback, regionombud på Bris, om barnrättsfrågor på bibliotek, under ledning av Silvia Ernhagen, generalsekreterare, Svensk biblioteksförening. 

Den norska boklagen – något för Sverige?

Programpunkten arrangeras på Biblioteksscenen torsdag den 26 september kl. 12.00–12.20.

I Norge infördes den 1 juli 2023 en boklag som påverkar branschen på olika sätt, bland annat med en karenstid för strömmade böcker i ett år. Nu diskuteras frågan livligt i Sverige bland annat för att det ses som en möjlighet att förbättra författarnas villkor. Men vad skulle en boklag ha för effekt på biblioteken och det läsfrämjande uppdraget? Hur skulle den fungera med hänsyn till tillgänglighetsdirektivet? Kan vi värna både författarnas villkor och se till att biblioteken kan tillhandahålla ett uppdaterat utbud utan en boklag? 

Riksbibliotekarie Karin Grönvall samtalar med Norsk biblioteksförenings generalsekreterare Ann Berit Hulthin under ledning av Lisa Gemmel, Svensk biblioteksförening.

Porträttbild på Lisa Gemmel.

Lisa Gemmel, Svensk biblioteksförening, modererar programpunkten ”Den norska boklagen – något för Sverige?”.

Helene Öberg, ordförande Svensk biblioteksförening, leder programpunkten ”Folkbibliotekens ekonomi – vad händer efter Stärkta bibliotek?”.

Folkbibliotekens ekonomi – vad händer efter Stärkta bibliotek?

Programpunkten arrangeras på Biblioteksscenen fredag den 27 september kl. 12.30–12.50.

I en rapport som kom i december 2023 identifierade Kulturrådet att folkbiblioteken är i behov av statliga stöd. Satsningen Stärkta bibliotek är nu slut och kulturminister Parisa Liljestrand har meddelat att folkbibliotekens finansiering är kommunernas angelägenhet. Hur ska folkbiblioteken kunna leva upp till kraven i bibliotekslagen, kommunens biblioteksplan och det som användarna vill ha i ett läge där resurserna ständigt minskar? Vad är egentligen statens roll i sammanhanget? 

Lawen Redar (S), ledamot i kulturutskottet och kulturpolitisk talesperson, Kristina Axén Olin (M), ledamot i kulturutskottet och Erik Peurell, expert inom folkbildning, bibliotek och kulturskola på Sveriges Kommuner och Regioner samtalar under ledning av Helene Öberg, Svensk biblioteksförenings ordförande.