3 dec, 2019

Program Forskardagen 2019

Tack till alla som deltog under Forskardagen 2019! Det blev en fullsatt heldag om hållbar utveckling, med fantastiska talare och engagerad publik.

Program Forskardagen 2019

Årets Forskardag har temat hållbar utveckling. I nästan alla delar av samhället arbetar vi numera för en hållbar utveckling. Under namnet Agenda 2030 har FN identifierat utmaningar och tagit fram mål för den globala utvecklingen/global hållbarhet. Hållbar utveckling spänner över alla delar av samhället och det pågår forskning inom vitt skilda discipliner.

Vi har bjudit in ett antal forskare vars arbete knyter an till ett urval av de globala hållbarhetsmålen och de kommer att berätta om hur de tar sig an utmaningarna.

Våra talare

Forskardagen 2019

Fika och registrering
Inledningstal av Jonas Frykman, Agenda 2030-delegationen.
Bibliotekslån som konsumtion

Under föredraget presenteras två projekt: en studie av amerikanska verktygsbibliotek och pågående forskning om utlån av välfärdsteknologi i Borås stad. Föreläsningen knyts ihop i en kritisk diskussion av hur bibliotekens utlån kan betraktas ur hållbarhetsperspektiv.

Medverkande:
Jonas Söderholm, fil. dr., universitetsadjunkt, Sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås.

Kulturnärvaro: stadsbyggandets roll för jämlika livsvillkor

Ojämlika livsvillkor relaterar tydligt till social polarisering och segregation. Stadsbyggande och planering leder till investeringar som får stor betydelse för människors livschanser. Att kartlägga och illustrera närvaron av kultur ökar förståelsen för hur förutsättningarna ser ut i olika delar av staden; förutsättningar att delta, att göra, att uttrycka och att göra platser till sina. Bättre kunskap om rådande förhållanden banar väg för en mer träffsäker stadsbyggnadspraktik.

Medverkande:
Ann Legeby, professor i arkitektur och samhällsbyggnad, Kungliga tekniska högskolan.

Lunch
Den ojämlika tekniken: äldres vardag med digitala medier

Var femte person i Sverige över 65 saknar helt digitala medier, lika många till har endast tillgång till en apparat. Tillgång och kompetens är i hög grad kopplat till resurser. Det krävs både ekonomi, utbildningsbakgrund och sociala nätverk för att hålla sig digitalt inkluderad. Därför är de digitala medierna klassmedier i långt högre grad än tidigare medier.
Utan större system för lärande kommer många människor att missgynnas i det digitala samhället. För att skapa en mera hållbar situation har biblioteken en nyckelroll i framtiden.

Medverkande:
Dino Viscovi
, fil.dr., universitetslektor, Institutionen för samhällsstudier, Linnéuniversitetet.

Klimatpolitik och intersektionalitet: vägar fram till en socialt inkluderande hållbarhet

Medverkande:
Benedict Singleton, post doktor vid Centrum för biologisk mångfald, SLU.

 

 

Fika
Framgångsrik modell hjälper forskningen att nå ut

Kunskaperna som forskningen genererar stannar i alltför stor utsträckning inom universitetsvärlden och i vetenskapliga tidskrifter. Hur kan vi se till att de istället når ut i samhället och till de beslutsfattare som behöver dem? Stockholms universitets Östersjöcentrum har utvecklat en framgångsrik modell för att sprida kunskapen om hur havet mår. Under föreläsningen bjuds både på en översikt av Östersjöns miljöutmaningar och en personlig beskrivning av att jobba som forskare i ett team med kommunikatörer, journalister och omvärldsbevakare som tillsammans strävar mot samma mål: en mer hållbar förvaltning av havet.

Medverkande:
Marie Löf, fil. dr., miljövetare och ekotoxikolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum

Bortom klimatfrågan – bibliotekens roll i det hållbara samhället

Reflektioner och visioner med Svensk biblioteksförenings expertnätverk för bibliotek och Agenda 2030.

Medverkande:
Åsa Lund Moberg, Nordiska Afrikainstitutets bibliotek och Karolina Andersdotter, Uppsala universitetsbibliotek.

Konferensen avslutas