Datum för evenemanget: 27 jun, 2024

Biblioteksarenan i Almedalen

Under Almedalsveckan arrangerade Svensk biblioteksförening, tillsammans med Biblioteksbladet och Biblioteken på Gotland, en heldag med samtal och debatt om olika biblioteksfrågor. Programmet livesändes via Svensk biblioteksförenings Facebook-sida. Här nedan kan ni se samtalen.

Hur mycket kan folkbiblioteken blöda?

Biblioteksbladets årliga enkätundersökning visade att åtta av tio verksamheter har mindre resurser 2024 än tidigare år. Samtidigt som kommunernas ekonomiska omprioriteringar och kostnadsökningar slår mot verksamheterna har det statliga anslaget Stärkta bibliotek upphört. Kulturrådet rekommenderar stärkt statligt stöd till folkbiblioteken medan kulturminister Parisa Liljestrand tydligt har deklarerat att det är kommunerna, inte staten, som bär ansvaret för folkbiblioteken.

Medverkande: Kajsa Ravin, generaldirektör, Kulturrådet, Silvia Ernhagen, generalsekreterare Svensk biblioteksförening, Maria Wennström, chef, Biblioteken på Gotland. Moderator: Thord Eriksson, chefredaktör Biblioteksbladet.

Så stärks försvaret av det fria ordet

Politiska krafter pressar på för att få inflytande över utbud och program på bibliotek. Hur ser försvaret ut? Och hur hotad är den frihet som många länge tagit för given? I USA har Banned Books Week synliggjort politiska krafters försök att tysta röster och osynliggöra oönskade frågor sedan början av 1980-talet. Här i Sverige arrangerades veckan för första gången 2023 och återkommer i höst. Samtidigt har en tjänst lanserats där bibliotek och bibliotekspersonal ska kunna rapportera otillbörlig påverkan. Vart är utvecklingen på väg? Hur ser hoten ut – och vilka är motstrategierna?

Medverkande: Kerstin Almegård, ordförande, Svenska PEN, Silvia Ernhagen, generalsekreterare Svensk biblioteksförening, Brit Stakston, mediestrateg och styrelseledamot Svensk biblioteksförening. Moderator: Annika Clemens, journalist på Biblioteksbladet.

Ett första steg mot ett angiverisamhälle

Offentliganställda kan bli skyldiga att anmäla personer som är papperslösa. Hur rimmar det med bibliotekens uppdrag? ”Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd”, står det i Tidöavtalet. Till hösten väntas ett utredningsförslag, men idén har redan väckt reaktioner från flera yrkesgrupper, inte minst bibliotekarier. ”Vägen till ett angiverisamhälle”, som det beskrevs vid ett seminarium i riksdagen för några veckor sedan. Enligt bibliotekslagen ska folkbiblioteken vara tillgängliga för alla. Men går det att leva upp till det om besökare löper risk att bli anmälda?

Medverkande: Maria Wennström, chef, Biblioteken på Gotland, Göran Arrius, ordförande, Saco, Madelaine Jakobsson, kommunstyrelsens ordförande (C), Nordmaling, Alexander Christiansson, riksdagsledamot (SD). Moderator: Thord Eriksson, chefredaktör Biblioteksbladet.

Stärkta skolbibliotek – hur och till vilken nytta?

Alla skolbibliotek ska bemannas. Men det saknas utbildad personal – och kritiker anser att det är ett dåligt sätt att använda samhällets resurser. Bibliotekssektorn jublade över regeringens besked om att landets skolbibliotek ska vara bemannade senast 2026. Men var ska skolorna hitta alla nya bibliotekarier? Kan de verkligen göra skillnad så att färre elever halkar efter? Eller är det till och med så att satsningen är ett ineffektivt slöseri med samhällets resurser?

Medverkande: David Lindberg, statssekreterare (L), utbildningsdepartementet, Lovisa Lanryd, välfärdsansvarig, Timbro, Madelaine Jakobsson, ordförande beredningen för utbildningsfrågor, SKR, Pamela Schultz Nybacka, programsamordnare bibliotekarieprogrammet, Södertörns högskolan, Helene Öberg, ordförande, Svensk biblioteksförening. Moderator: Thord Eriksson, chefredaktör Biblioteksbladet.

Ett kulturarv går förlorat

Traditionella medier bevaras men poddar, sociala medier och Youtubekanaler går i hög grad förlorade. Hur ska det framtida kulturarvet räddas? Trots att medievanorna förändras i snabb takt är lagstiftningen som reglerar vad som sparas av Kungliga biblioteket fortfarande anpassad till papperstidningar och etersänd tv och radio. Den breddade insamling av medier som en statlig utredning föreslog för tre år sedan har inte blivit verklighet – från Regeringskansliet hörs ingenting. För var dag som går utan en ny lagstiftning försvinner samtidens mest agendasättande medier ut i glömskan.

Medverkande: Karin Grönvall, riksbibliotekarie, Kungliga biblioteket, Pelle Snickars, professor i digitala kulturer, Lunds universitet, Ewa Pihl Krabbe, riksdagsledamot (S), Marie-Louise Hänel Sandström, riksdagsledamot (M). Moderator: Thord Eriksson, chefredaktör Biblioteksbladet.

Bibliotekens roll i ett samhälle som rustar för kris

I vissa kommuner klassas biblioteken som samhällsviktig verksamhet, i andra inte. Vilka roller bör de spela – och vilka bör de hålla sig ifrån? Under pandemin blev det tydligt att bibliotek kan ha stor betydelse under en samhällskris. Sedan dess förs en diskussion inom sektorn om deras plats i totalförsvaret. Är sådana förväntningar bara rimliga? Går bibliotekslagens ord om kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning alltid att förena med den rollen?

Medverkande: Linda Wagenius, Biblioteken på Gotland, Lisa Mobrand, Myndigheten för psykologiskt försvar, Helene Öberg, ordförande, Svensk biblioteksförening. Moderator: Thord Eriksson, chefredaktör Biblioteksbladet.

Vetenskap för miljarder

Öppen tillgång till vetenskap är inte bara en demokratisk principfråga. Det har också blivit en lönsam affärsmodell för de vetenskapliga förlagen. Varje år betalar svenska lärosäten närmare en miljard kronor för att läsa och publicera sig i vetenskapliga tidskrifter. Företagen bakom tidskrifterna har rekordartade vinstmarginaler på samma nivå som Apple och Google. Det råder bred enighet om att systemet är osunt och orimligt, men vad kan egentligen göras för att förändra det i grunden eller helt ersätta det?

Medverkande: Wilhelm Widmark, överbibliotekarie, Stockholms universitet, Pelle Snickars, professor i digitala kulturer, Lunds universitet, Pamela Schultz Nybacka, programsamordnare, Södertörns högskola. Moderator: Thord Eriksson, chefredaktör Biblioteksbladet.

Så skyddas kulturarvets skatter – men hur får vi tillbaka det som stulits?

Kulturarvsbrott är ofta svåra att utreda och lagföra, särskilt som det kan dröja innan bibliotek, kyrkor eller museer ens upptäcker att något saknas. Ibland kan det gå flera år. Vilka är brottslingarna? Och vad kan bibliotek göra för att bättre förebygga stölder?
I 15 år har Kungliga biblioteket arbetat för att återföra en lång rad böcker som stals av den så kallade KB-mannen. I vissa fall har det lyckats, men i andra fall har böckerna inte gått att få tillbaka, trots att man vet var de befinner sig. På senare år har säkerheten förbättrats. Men hur ska biblioteken skydda sig när tjuven är en insider? Och hur kan bibliotek och andra kulturarvsinstitutioner bli bättre på att förebygga stölder? Nyligen greps en liga som misstänks ha stulit 170 verk från flera nationalbibliotek i Europa. Hur ser den svarta marknaden ut för dessa verk? Vilka är beställarna? Eva Wintzell, kammaråklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, som bland annat arbetade med att återföra en försvunnen bok till Stockholms universitetsbibliotek, berättar om utmaningarna i ett filmat inslag. Därefter följer ett panelsamtal.

Medverkande: Karin Grönvall, riksbibliotekarie, Kungliga biblioteket, Susanne Thedéen, riksantikvarie, Riksantikvarieämbetet. Moderator: Annika Clemens, journalist på Biblioteksbladet.