Sverige har en lång och stolt bibliotekstradition, men varför är kunskap om samlingar viktiga i en alltmer digitaliserad värld, och hur kan vi skydda de fysiska samlingarna i en föränderlig samtid?

Jag har arbetat på Kungliga biblioteket i över 20 år och blir fortfarande förundrad över den rikedom av kunskap och historia som dagligen omger mig. Små, svårtydda anteckningar på insidan av pärmen till en 500 år gammal bok kan ge viktiga pusselbitar till vår historia och leda till en djupare förståelse för hur bibliotekets samlingar har vuxit fram. En tidigare ägares anteckningar, som viskningar från det förflutna, bär på insikter och upplevelser som antingen kan fortsätta i dvala eller väckas till liv av engagerade bibliotekariers nyfikenhet. De senaste 15 åren har min nyfikenhet lett mig till en specialisering inom bibliotekssäkerhet och en djupare förståelse för hur viktig kunskap om samlingar och dess fysiska värde är för att vi ska kunna skydda dem på bästa sätt.

Under de senaste decennierna har den digitala utvecklingen accelererat. Betydelsen av att digitalisera vår kultur och samlade kunskap för att främja tillgänglighet, demokrati och bildning har diskuterats flitigt. Men det finns idag en övertro på digitaliseringens betydelse för kulturarvet. Tekniken är en lagringsplattform och förmedlar inte förståelse och kunskap om innehållet av vårt kulturarv. Det finns därför stora risker om bibliotekens resurser till digitalisering, och därtill skyddet av digitala samlingar, sker på bekostnad av satsningar på kunskap och fortbildning om kulturarvets innehåll och de fysiska samlingarna.

Klimathotet och kriget i Ukraina har visat att förberedelser inför naturkatastrofer och väpnade konflikter behöver prioriteras

Jag blev abrupt varse om vikten av kunskap om samlingar och dess fysiska värde när en medarbetare år 2004 sprängde sig i en lägenhet i Stockholm efter att ha blivit ertappad med att stjäla och sälja böcker från nationalbiblioteket. Några år efter stölderna började jag att spåra de stulna böckerna, som hade spridits till olika antikvariatshandlare och samlare världen över. Böcker som berättar om mänsklighetens bravader, som den första världsomseglingen, Goethes karnevalsupplevelser i Rom eller den första atlasen över Nord- och Sydamerika. En tredjedel av de stulna böckerna har hittills återbördats. Avgörande för detta har varit en förståelse för böckernas innehåll och att kunna tyda de spår som tidigare ägare lämnat efter sig, såsom placeringar av ex-libris eller ägarens signaturer på titelsidan, val av bokband, rester av förgyllda pärmstämplar och äldre handskrivna hyllmarkeringar, med mera. Vid en ceremoni i New York där två av de stulna böckerna skulle återlämnas med hjälp av FBI, sa chefsåklagaren vid södra distriktet, Richard Zabel, följande: ”The theft of pieces of a nation’s memory and heritage creates holes in its intellectual soul.” Hans ord, den högtidliga stämningen och att böckerna nu äntligen skulle återbördas hem till Kungliga biblioteket i Humlegården väckte starka känslor hos oss svenskar som var på plats.

Hur kan vi då skydda fysiska samlingar i en föränderlig samtid?

Klimathotet och kriget i Ukraina har visat att förberedelser inför naturkatastrofer och väpnade konflikter behöver prioriteras. Detta diskuterar vi just nu i en nybildad svensk Blue Shield-kommitté. I kommittén, som är ett specialistnätverk för skydd av kulturarv vid väpnad konflikt och naturkatastrofer, utformas olika strategier tillsammans med NATO och Unesco för att utbilda, öva och förbättra skyddet av kulturarvet. Samtidigt har vi nyligen diskuterat förfalskningar i en europeisk säkerhetsgrupp, Consortium for European Research Libraries – Security Working Group. Vi har sett en ökning av förfalskade böcker, särskilt ryska förstautgåvor, och hur kriminella aktörer ersätter original med förfalskningar. AI kommer att öka risken för bättre förfalskningar. Vi arbetar därför för att höja säkerheten på europeiska bibliotek genom att utbilda och sprida kunskap om aktuella risker.

Vi har sett en ökning av förfalskade böcker, särskilt ryska förstautgåvor

Dessa exempel visar komplexiteten i utmaningarna, där både yttre och inre hot existerar. Lärdomarna från såväl arbetet med de stulna böckerna som uppdragen i grupperna som nämns ovan är att säkerhetsplaneringen för biblioteken måste utföras av dem som har bäst kunskap om verksamheten och samlingarna, för att veta vad som behöver prioriteras och när. Nationella och internationella nätverk är också viktiga för att nå framgång i dagens globala värld. Hot kan påverka verksamheter på olika sätt, och som Anna McWilliams skriver i sin rapport “Hoten mot kulturarven år 2024”, så är generiska rekommendationer inte lämpliga – det handlar istället om att utgå ifrån kunskapen inom den egna verksamheten.

Sverige har på senare tid upplevt ett nyväckt intresse för beredskapsfrågor rörande kulturarvet, samtidigt som mycket fokus har lagts på digitalisering. Låt oss hoppas att detta också leder till en djupare förståelse för hur viktig kunskap om samlingar och dess fysiska värde är, när det gäller att bevara och skydda vårt kulturarv.

Foto: Annika Clemens.