Någon gång ibland, backade den in mellan de höga furorna på skolgården i halländska bruksorten Rydöbruk – den av Kulturrådet finansierade bokbussen från Hylte folkbibliotek. I bokbussens skumrask hittade jag min allra första egna läsupplevelse: en ljudbok, Varför är det så ont om Q?, inläst på ett kassettband.

Hasse Alfredsons röst gav extra magi åt berättelsen om den läsande pojken och om Q, den ovanliga och lite besvärliga bokstaven. Sagan om Q handlar för mig om läsning, läslust och berättelsens kraft.

Det som främst fångade mig och mina medförfattares intresse i statistiken från årets SOM-undersökning var att läsningen av tryckta böcker varje månad, bland de mellan 16 och 29 år, ökade med sju procentenheter sedan förra mätningen. 2021 utgjorde andra året av en global pandemi, ett år där restriktioner tvingade miljoner människor att tillbringa mycket tid i hemmet. Det kan ha gjort att användningen av sociala medier ökade, särskilt ett med fokus på videoklipp – TikTok. På TikTok spreds en ny sorts boktips med hashtaggen #booktok. Det som karaktäriserar denna typ av boktips är passion och glädje. Här lyfter man fram, främst fysiska böcker, som man gillar eller kanske älskar. Kunde det finnas ett samband mellan boktipsen, pandemin och den ökade läsningen av tryckta böcker?

Det är positivt att sociala medier kan fungera som en plattform för att uppmärksamma böcker och läsning, jag ser det som en vändning och början på en positiv trend vad gäller läsningens status.

De senaste åren har larmen om barns bristande skolresultat varit många, ofta har paralleller dragits till minskad läsning och läsförståelse. I statistiken från SOM-undersökningen kan vi se hur trenden har sett ut vad gäller den viktiga högläsningen och att den sjunkit något de sista åren. Det är främst bland männen som nedgången syns. Vi kan förklara det genom att peka på att kvinnor generellt läser mer än män. Urvalet är också något tunt, det är svårt att dra slutsatser då antalet deltagare i undersökningen som är män och småbarnsföräldrar är relativt få. Statistiken är också något missvisande eftersom det kan finnas barn i familjen som är äldre och inte är i åldern man läser högt för. Men vi kan inte blunda för att det finns en trend i samhället där vuxna läser allt mindre för sina barn – trots stora satsningar från stat och kommun och kunskap om att läsning är en nyckel till framtiden.

Skola och bibliotek är centrala för barns läs- och språkutveckling. För min egen del vill jag också tacka min mormor och hennes syster och givetvis mina föräldrar som alltid läste för mig om kvällarna. Utan läsning och läsförståelse hjälper inga stora satsningar på poliser och eller hårdare tag och strängare straff. Enligt UNICEF finns det samband mellan socialt utanförskap och svaga skolprestationer – ett utanförskap som är svårt att bryta och påverkar individen negativt även i framtiden. Vidare satsningar för att uppmärksamma läsning och högläsning behövs. Vid skrivande stund har läslovet nyss börjat, barnen har fått med sig läsbingo hem och– från skolan understryks vikten av läsning.

Utan läsning och läsförståelse hjälper inga stora satsningar på poliser och eller hårdare tag och strängare straff.

Det är positivt att sociala medier kan fungera som en plattform för att uppmärksamma böcker och läsning, jag ser det som en vändning och början på en positiv trend vad gäller läsningens status. Bibliotekarier som jag har talat med bekräftar bilden av ett ökat intresse för vissa boktitlar. Dock ska man vara medveten om att det är bland de som redan läser som vi ser ökningen. Många gånger är det flickor och unga kvinnor som skapar den här typen av material på sociala medier. Vi vet att kvinnor läser i högre utsträckning än män. I statistiken från SOM-undersökningen kan vi alltså se att det är främst bland män som högläsningen för barn minskar. Jag vill därför uppmana alla män att bli läsande förebilder för sina och andras barn. En berättelse om en bokstav, en bokbuss på en skolgård och engagerade föräldrar kan göra hela skillnaden för ett barn.