Som flera andra personer i min omgivning blev även jag starkt berörd av Greta Thunbergs tal vid FN:s klimatpanel. Hennes vädjan om att lyssna på vetenskapen och gå till handling.
Händer det ingenting? Finns det anledning att vara pessimistisk och dystopisk? Blir världen verkligen sämre? Eller blir den bättre? I min mening handlar det om vilka glasögon vi väljer att bära för stunden.
Å ena sidan kan vi konstatera att utmaningarna i världen är stora. Vi ser ökande CO2-utsläpp och påfrestningar på hav och ekosystem. Ojämlikheter mellan länder och inom länder. Kränkningar av mänskliga rättigheter, människor på flykt och bristande jämställdhet mellan kvinnor och män.
Agenda 2030 inger hopp och framtidstro i en tid av oro och ökad polarisering. Men den förpliktar också till handling.
Å andra sidan finns samtidigt flera positiva tecken. Vi ser också att sju av åtta milleniemål gick i rätt riktning och stora framsteg har nåtts i världen när det gäller fattigdomsbekämpning, hälsa, utbildning och jämställdhet. På flera sätt har jordens befolkning fått det bättre.
Händer det något då?
En viktig åtgärd på global nivå är FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling som antagits av världens länder. Agendan, som är världens gemensamma färdplan för omställning till ett hållbart samhälle, omfattar 17 Globala mål som spänner över flera områden och integrerar sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter av hållbar utveckling.
Agenda 2030 inger hopp och framtidstro i en tid av oro och ökad polarisering. Men den förpliktar också till handling.
Vad har vi i Sverige då för roll? Och vad är det som behöver ske? Det var precis detta som den statliga utredningen, Agenda 2030-delegationen, hade till uppgift att reda ut.
Om Sverige ska bidra till att målen i Agenda 2030 uppnår måste även vi i Sverige som land växla upp vårt arbete.
I sina rapporter konstaterade delegationen att vi i Sverige ligger bra till när världens länder rankas i förhållande till målen. Vi har god välfärd och höga jämlikhets- och jämställdhetsambitioner. Vi har högt uppsatta mål inom miljö- och klimatområdet. Vi har ett aktivt näringsliv och civilsamhälle och vi har forskning och innovation som ligger i framkant.
Men ”det är skillnad på att vara bäst i världen och göra det som är bäst för världen” som Ida Texell, en av ledamöterna i delegationen ofta brukar lyfta fram. Om Sverige ska bidra till att målen i Agenda 2030 uppnår måste även vi i Sverige som land växla upp vårt arbete.
Vad är det då som ska växlas upp? Jag har plockat upp några trådar från Agenda 2030-delegationens analyser som jag ser som särskilt centrala för genomförandet i Sverige.
Vi behöver för det första bli bättre på att leva upp till det vi redan bestämt! I Sverige finns mål och lagar som till stor del överensstämmer med målen i Agenda 2030. Det finns däremot ett ”genomförandegap” som innebär att vi fortfarande har utmaningar att uppfylla flera av målen i Agenda 2030. Exempelvis kommer inte de nationella miljökvalitetsmålen att uppnås och det återstår mycket innan vi kan säga att hållbarhet utgör centrala kriterier för upphandling trots att lagen tillåter detta.
Vi behöver för det andra bli bättre på att förstå om det vi gör faktiskt bidrar till att uppfylla de Globala målen. Trots att vi har mål och lagar som i hög grad överensstämmer med målen i Agenda 2030 vet vi inte om summan av de åtgärder som vidtas för att uppfylla de respektive målen sammantaget bidrar till Agenda 2030. Varje nationellt mål (ex. miljö, folkhälsa, transporter) har sin logik och sitt unika uppföljningssystem. Det saknas däremot plattformar för analys och lärande över disciplin- och sektorsgränser som belyser hur allt hänger samman. Vilka slutsatser kan dras för miljö och tillväxt i samband med folkhälsorapportering? Hur påverkar den politik som förs på nationell nivå i Sverige den hållbara utvecklingen globalt?
Vi behöver för det tredje, som delegationen uttryckte det, ”integrera hållbar utveckling i varje organisations DNA”. Hållbar utveckling är inget projekt utan behöver utgöra en naturlig del i varje organisations styrning och ledning. Det innebär att hållbar utveckling ingår varje organisations grunduppdrag, exempelvis genom att ingå i myndighetsförordningen eller att hållbar utveckling utgör utgångspunkt för de egna målen, budgeten, verksamhetsplaneringen eller i samband med att resultaten följs upp.
Vi behöver för det andra bli bättre på att förstå om det vi gör faktiskt bidrar till att uppfylla de Globala målen.
I sitt betänkande lämnade Agenda 2030-delegationen över ett stort antal förslag till regeringen som till stor del svarar mot ovan nämnda punkter och som för närvarande bereds i regeringskansliet.
Vi kan dock inte vänta på att någon annan ska agera. Vi bär själva ett stort ansvar för omställningen mot ett hållbart samhälle. Som medborgare kan vi ställa krav på att förtroendevalda lyfter hållbar utveckling allra högst på agendan. Vi kan även göra mer hållbara val i vår vardag. Som konsumenter bär vi ett ansvar för de varor och tjänster vi konsumerar. Vad äter vi? Hur reser vi? Hur bemöter vi våra medmänniskor i vardagen?
Tiden är kort. Det är 10 år kvar till 2030. Vi står inför stora utmaningar. Vi kan inte sitta still i båten. Vi har kunskapen. Nu gäller det också att vi agerar!
Jonas Frykman,
Konsult samhällsutveckling
F.d. utredningssekreterare Agenda 2030 – delegationen