”Det behövs en lag som reglerar tillgången till bemannade skolbibliotek”

Det är ingen hemlighet att jag brinner för frågan om bemannade skolbibliotek. Läsning ger dig verktyg för att klara skolan och för livet som medborgare. Dessutom är läslusten en trygg vän genom hela livet.

Mina år på utbildningsdepartementet övertygade mig om att det behövs en lag för att tillgången till bemannade skolbibliotek ska vara likvärdig oavsett vilken skola du går på. Det största problemet i svensk skola är bristen på jämlikhet. Din bakgrund, ofta enkelt uttryckt hur många böcker dina föräldrar har i bokhyllan, spelar fortsatt stor roll för hur det går för dig i skolan och vidare i livet. Sverige har varit bland de bästa länderna i världen på att kompensera för olika hemförhållanden. Vi har tidigare gett barn tusen möjligheter, oavsett bakgrund. Den positionen har vi tappat och barns bristande läsförmåga är en viktig förklaring till det. Att svensk skola är så ojämlik är därför en viktig anledning till att det behövs en lag som reglerar tillgången till bemannade skolbibliotek. Det är en för viktig fråga för att lämna öppen för olika prioriteringar.

Biblioteksbladets enkät inför valet visar att flera partier tvekar kring behovet av lagstiftning, trots att de förstår hur viktiga skolbiblioteken är. Partierna som tvekar argumenterar för att de vill fortsätta att lämna utrymme för skolorna att själva avgöra om det ska finnas ett bemannat bibliotek på skolan, eller om eleverna i stället ska gå till folkbiblioteket.

Men allt det här blir naturligtvis tunn glasyr på en illasmakande kaka om vi inte är beredda att ta nästa steg och säkerställa barns rätt till ett bemannat skolbibliotek.

De partier som problematiserar skolbiblioteksutredningens förslag har två utgångspunkter. Det handlar om rätten till självbestämmande, eller så är de oroliga för hur små skolor ska ha råd. I en text i Magasin K beskriver skolledaren och debattören Linnea Lindquist hur grundskolor som drivs av enskilda huvudmän får ersättning ­­motsvarande snittet av hemkommunens skolbibliotek. Det innebär att det i dag finns skolor som får ekonomisk kompensation för skolbibliotek, oavsett om de erbjuder det eller inte. Att inte ha ett skolbibliotek ökar den ekonomiska marginalen. Det är en orimlig ordning. Skulle regeringen välja att skärpa lagen om vad ett skolbibliotek ska vara så finns det dessutom en finansieringsprincip som kräver att staten tillför medel som kompenserar för den ökade kostnaden som förändringen innebär. I utredningsförslaget avsätts 470 miljoner för det.

Kanske är problemet att alla politiker gillar bibliotek och gärna koketterar med böcker och läsning. I en gemensam debattartikel skriver Författarförbundet, Svensk biblioteksförening och Läromedelsförfattarna att nu får det vara slut med gulliga lässatsningar och boktips på Instagram från regeringen.

Jag kan tycka att läslov, läsambassadör och läsråd fyller en viktig funktion. Bredden av aktörer som sluter upp bakom läslovet påminner oss om hur viktigt läsningen är för ett helt samhälle. Det var inte en dag för tidigt med en läsambassadör som uppmärksammade romsk litteratur och mötte barn och unga kring det. Läsrådet kan dessutom fylla en viktig funktion om det lyckas bli ett nav för allt läsfrämjande arbete som görs inom utbildning, kultur och forskning. Men allt det här blir naturligtvis tunn glasyr på en illasmakande kaka om vi inte är beredda att ta nästa steg och säkerställa barns rätt till ett bemannat skolbibliotek.

Kanske är problemet att alla politiker gillar bibliotek och gärna koketterar med böcker och läsning.

Just nu står alla stjärnor rätt. Det finns ett färdigt lagförslag. Flera partier stödjer det. Vi vet vilken skillnad förslaget skulle göra, och vi vet att genomförandet kombineras med en ekonomisk kompensation. Regeringens tidigare satsningar på läsning visar att de är medvetna om hur viktig frågan är. För oss blir det därför viktigt att arbeta för att den regering som kliver på efter valet ska vara en regering som enats om att lägga fram propositionen.

Eftersom jag är ny ordförande, och ny i föreningen, så vill jag avsluta med att Svensk biblioteksförening är mer än enbart skolbibliotek. Just nu måste vi ha vårt fokus där, och frågan rymmer en djupare dimension. Att få en hel generation som växer upp med en relation till bibliotek och läslust kommer att vara betydelsefullt för all biblioteksverksamhet. Förhoppningsvis har vi snart en ny lag på plats och då väntar fler angelägna frågor för ett starkt biblioteksväsende.

Foto: Anna Diebitsch Antoni.