”Det finns kamper kvar att utkämpa”

När jag som femtonåring insåg att jag nog inte var hetero smög jag mig genast i väg till biblioteket, lånade allt om samkönad kärlek som gick att hitta och läste febrigt, i stället för att göra mina läxor. Det var kanske inte alltid så muntra berättelser, men det var någonting – och åtminstone i vissa av böckerna kunde jag känna igen mig.

Tjugo år har hunnit gå sedan dess, men mitt intresse för hbtq-litteratur har bara ökat. Så även utgivningen, som formligen exploderat och fört med sig tidigare oanade sätt att skriva om kärlek, kön och identiteter. En bok om att inse sin sexuella läggning behöver inte längre vara genomsyrad av ångest, eller ens kretsa kring att ”komma ut”.

En ungdomsbok om samkönad kärlek kan idag vara alltigenom positiv, och har den tragiska inslag så rör det sig antagligen om obesvarad kärlek. Självmordssluten, som för mindre än ett sekel sedan var näst intill obligatoriska, är extremt sällsynta i dagens utgivning. Det hänger förstås samman med allt som hänt utanför boksidorna: samkönat sex har legaliserats, homosexualitet klassas inte längre som en psykisk sjukdom, transpersoner tvångssteriliseras inte och det har blivit möjligt för allt fler att gifta sig eller skaffa barn.

Det finns kamper kvar att utkämpa, och berättelser som ännu lyser med sin frånvaro i böckernas värld, men också en utveckling att glädjas över.

Och arbetet har varit intensivt. Åtta personer, alla deltidsanställda, har inventerat vilka böcker som ska vara med, tagit fram en tesaurus med queera ämnesord, skapat gränssnittet och tagit hand om diverse annat längs vägen.

När jag i tjugoårsåldern insåg att inte heller min könsidentitet var den jag förväntades ha gick jag återigen till närmaste bibliotek, men det enda som fanns handlade om crossdressing på 1600-talet. Några år senare gav jag ut bokguiden HBTQ: Böcker bortom normen och kunde konstatera att böcker om till exempel transpersoner och bisexuella var väldigt mycket färre än de om homosexuella.

Den balansen kvarstår, men utgivningen är ändå både bredare och rikare – vilket dessvärre också gjorde min bokguide inaktuell. Jag hade en hemsida med listor som var lättare att uppdatera, men svår att söka på. I stället började jag drömma om en databas och fick kontakt med litteraturvetaren Sam Holmqvist, som hade fått samma idé under arbetet med sin avhandling.

Sedan följde en flerårig process med att söka pengar och bygga en projektgrupp. Jag tror att vi alla hade börjat ge upp när beskedet till slut kom om att Riksbankens jubileumsfond hade beviljat finansiering. Det riktiga arbetet med att bygga databasen Queerlit, både som deldatabas i Libris och som eget gränssnitt med fler sökmöjligheter, kunde ta sin början.

Och arbetet har varit intensivt. Åtta personer, alla deltidsanställda, har inventerat vilka böcker som ska vara med, tagit fram en tesaurus med queera ämnesord, skapat gränssnittet och tagit hand om diverse annat längs vägen. En mängd beslut har behövt fattas och sedan prövas i praktiken. Vad är hbtqi-tematik och ”svensk skönlitteratur” när det kommer till kritan?  Och vilka ämnesord kan beskriva en klassiker där det queera bara består av vaga antydningar?

Vårt uppdrag har varit att skapa infrastruktur för framtida forskning, men vi visste redan från början att andra än forskare skulle vilja använda sig av databasen – och att det många användare egentligen efterfrågar är något vi inte skulle kunna ge dem: tips på bra, representativa böcker, gärna fria från tröttsamma stereotyper.

Vi har med allt, även föråldrade, fördomsfulla och ibland direkt obehagliga verk. Och de verken är en nog så viktig del av historieskrivningens helhet, men med hjälp av ämnesord och fritexter framgår det förhoppningsvis att det inte är i dem en nyutkommen tonåring kan hoppas på att få spegla sig själv.

När jag i tjugoårsåldern insåg att inte heller min könsidentitet var den jag förväntades ha gick jag återigen till närmaste bibliotek, men det enda som fanns handlade om crossdressing på 1600-talet.

Nu är vi i full färd med att indexera de cirka 1700 titlar som databasen i nuläget rymmer. Den 14 februari 2023 öppnades vårt gränssnitt för allmänheten, så att den som vill kan börja söka – och berätta för oss vilka titlar vi har missat, eller vilka funktioner vi bör förbättra. Vi har redan otaliga gånger fått ovärderlig hjälp från bibliotekarier och entusiaster runt om i landet.

Även efter projekttidens slut – när databasen ska drivas vidare av KvinnSam, nationellt bibliotek för genusforskning – kommer det gå att bidra med tips, både på nya och gamla titlar. Hur många timmar vi än har ägnat åt att försöka hitta gamla klassiker så finns det nämligen alltid mer; litteraturhistorien, även den queera, är oändlig.

Nere i biblioteksmagasinen vilar en hel liten värld av bortglömda böcker som, när någon väl plockar upp dem, kan visa sig vara en saknad pusselbit.

Fotograf: Sanna Fogelvik.