Det känns in i märgen att det är oxveckor. I Stockholm varierar vädret mellan jättekallt och slask. Reklamen i tunnelbanan verkar kräva att alla styr upp sitt liv. Det är nytt år!
Här på Svensk biblioteksförening går även vi in i ett nytt verksamhetsår och därmed också ett nytt år för arbetet med opinionsbildning och påverkansarbete. Under senare delen av förra året arbetades det intensivt med att identifiera vilka frågor som föreningen ska prioritera i sin opinionsbildning. Det finns en uppsjö av relevanta frågor för Bibliotekssverige, men som med allt annat kräver påverkansarbete prioriteringar. Här är några av de frågor vi planerar att driva under året.
Det är dystra tider och framför allt i kommuner och regioner går verksamheterna runt på långt mycket mindre pengar än önskat, vilket gör bibliotekens ekonomi till en prioriterad fråga. Som den enkät SVT Kulturnytt gjort, som föreningens generalsekreterare fick kommenterade, där det står att över hälften av alla kommuner skär ner sina kulturbudgetar. Det drabbar i högsta grad folkbiblioteken.
Utan digitalisering riskerar vi att halka efter som forskningsnation, men även gå miste om vårt kollektiva minne.
I Region Sörmanland drogs hälften av tjänsterna och samtliga fysiska bibliotek in på de medicinska biblioteken i höstas. Samtidigt är ett nytt förslag på kultursamverkansmodellen ute på remiss, vilket kan påverka bibliotekens ekonomi i regioner och kommuner ytterligare.
I en orolig omvärld ser vi hur ovärderligt kulturarv förstörs i väpnade konflikter, senast nu i Ukraina och Palestina. Det aktualiserar frågan om digitalisering av det tryckta kulturarvet. Här ligger Sverige långt i från i framkant. Endast fem till tio procent av det tryckta kulturarvet är digitaliserat. Det inte bara utgör en fara, då unikt material som inte är digitaliserat riskerar att försvinna för oss om det förstörs av någon anledning. Digitaliserat material är även en av grundstenarna inom digital humaniora. Utan digitalisering riskerar vi att halka efter som forskningsnation, men även gå miste om vårt kollektiva minne.
Det kommer att behövas fler bibliotekarier om skolornas huvudmän ska kunna ge alla elever tillgång till en skolbibliotekarie.
Skolbiblioteksfrågan har gått in i en ny fas, efter höstens glada besked om att varje elev ska ha tillgång till en skolbibliotekarie. Det är viktigt att följa upp hur lagstiftningen ska se ut, men vi kommer även jobba med att trygga kompetensförsörjningen. Det kommer att behövas fler bibliotekarier om skolornas huvudmän ska kunna ge alla elever tillgång till en skolbibliotekarie.
Oavsett förarbete finns det all anledning att tro att en fråga vi inte identifierat kommer att bli en av de största. En sådan fråga från tidigare år är armlängds avstånd som på grund av politikers oförmåga att hålla sig borta från bibliotekens programverksamhet blossade upp och blev gigantisk under 2022. Det återstår att se vad som blossar upp under 2024.
Så, gott nytt biblioteksopinionsår med förhoppningen att vi tillsammans skapar förändring för ett starkare Bibliotekssverige!