IFLA fungerar som bibliotekens globala röst. Liksom många bibliotek så genomgår denna stora organisation nu en rejäl förändring för att bättre möta de behov som finns och för att stå stark in i framtiden.
Många svenskar är involverade i IFLA:s arbete på olika sätt. Varför kan man ju fråga sig och här kan jag bara svara utifrån mig själv. Visst hamnar en del av min insats på min fritid, men det är det värt. Jag ser att vi kan göra skillnad. Vi verkar på en global arena. I en stor och byråkratisk internationell organisation kan vi komma med andra synsätt, ett mer delaktighetsbaserat arbetssätt, och öppna upp för andras vardag. Något som också är tydligt är att tillgång till information och litteratur inte är något som vi kan ta för givet. De öppna och fria bibliotek vi har idag är inte något som är självklart överallt. Bibliotek är något som vi tillsammans behöver värna och arbeta för.
När nu IFLA går in i ett valår finns massor med chanser att involvera sig på olika sätt. Det vanligaste sättet att engagera sig i IFLA är att ingå i arbetet som bedrivs i de olika sektionerna. Varje sektion har en standing committee (SC) med max 20 SC-medlemmar. För att komma med i denna behöver man nomineras av en sektionsmedlem och sedan väljas in. Svensk biblioteksförening nominerar varje valår många svenskar till detta volontärarbete. Man kan sitta med i en standing committee två perioder om 4 år vardera.
I varje sektions SC finns officers, ordförande, sekreterare och informationskoordinator. Dessa väljs på två år. Jag har under mina år testat alla dessa funktioner vilket gjort arbetet ännu mer utvecklande och roligt.
I en stor och byråkratisk internationell organisation kan vi komma med andra synsätt, ett mer delaktighetsbaserat arbetssätt, och öppna upp för andras vardag.
Sedan 2017 har IFLA jobbat intensivt med en global vision och strategi. Detta arbete har präglats av mycket stor delaktighet från stora delar av världen. Visionen är ”a strong and united library field powering literate, informed and participative societies” och strategin är uppdelad i fyra områden: ”inspire, engage, enable, connect”. Både visionen och strategin ligger väl i linje med det många av oss ser i vårt dagliga arbete. För den som vill läsa mer finns visionen och strategin tillgängliga på IFLA:s hemsida.
Som en del av det globala visions- och strategiarbetet ses IFLA:s styrning och organisation över. Detta har pågått sedan 2019 och går nu in i slutskedet. Den 12 februari (australiensisk tid) är alla medlemmar kallade till ett extra årsmöte. Om IFLA: s medlemmar godkänner de föreslagna nya stadgarna, kommer nomineringar och val för 2021 att starta strax därefter. Dessa kommer då bygga på den föreslagna nya strukturen.
Några viktiga områden som påverkas är att styrelsen för IFLA (Governing Board) kommer ha färre antal ledamöter samtidigt som fler av posterna kommer tillsättas genom direktval av medlemmarna.
Professional Committee omvandlas till Professional Council. Det är denna som organiserar alla de professionella sektionerna och intressegrupperna som finns inom IFLA. Dessa representerar olika sakfrågor eller bibliotekstyper. Varje sektion ingår i en division och i den föreslagna strukturen kommer antalet divisioner öka, för att bli mer jämna i storlek och ge bättre support till sektionerna. Ordförande för Professional Council ingår i IFLA:s styrelse.
Parallellt med Professional Council byggs ett helt nytt råd upp, nämligen Regional Council. Detta är en av de viktigaste förändringar i den föreslagna förändringen. Inrättandet av denna regionala struktur innebär att rösten stärks hos alla världens regioner.
Hela mitt sätt att se på biblioteksverksamhet har förändrats sedan jag började arbeta med IFLA och vikten av bibliotekens demokratiska uppdrag blir allt tydligare för mig.
Nytt är också att den nya strukturen ska ge fler möjligheter att bilda nätverk etcetera då Sections och SIGs även utökas med möjligheten att göra workgroups och networks. Det ska bli enklare för fler att delta i IFLA-arbetet på olika sätt och skapa större rörlighet och flexibilitet. Som jag ser det är det av vikt att IFLA både ska kunna behålla den kompetens som alla volontärer besitter samtidigt som IFLA behöver vara attraktivt för nya krafter.
Vartannat år går IFLA in i ett nomineringsförfarande där hundratals volontärer väljs in för att arbeta och stärka det globala biblioteksområdet. Sverige har en god representation med många volontärer som engagerar sig i detta viktiga arbete.
Varför är det viktigt med det internationella arbetet? Bibliotek är en viktig del av den demokratiska infrastrukturen i vårt samhälle. Vårt uppdrag att säkra fri tillgång till information, litteratur och kunskap är viktigare än någonsin. Vi är alla del av delen och helheten. Vårt lokala arbete påverkas av det som sker regionalt, nationellt och internationellt.
I takt med att bibliotek förändras är utveckling och kompetensutvecklingsbehovet stort. Internationella standards, riktlinjer och manifest påverkar dagligen vårt lokala arbete. Inom IFLA finns ett enormt stort arbete inom detta. IFLA-standarder granskas internationellt och uppdateras regelbundet. I dessa återspeglas regler, principer, riktlinjer, bästa praxis eller modeller för olika delar av biblioteksverksamheten. Här finns en guldgruva för vårt lokala arbete som också visar på hur vi är del av något större – ett globalt bibliotekslandskap.
IFLA tar nu ett viktigt steg framåt på sin utvecklingsresa. Jag hoppas att många kommer fortsätta vilja vara med på denna resa och att vi också får nya som blir intresserade av IFLA:s viktiga arbete.
Hela mitt sätt att se på biblioteksverksamhet har förändrats sedan jag började arbeta med IFLA och vikten av bibliotekens demokratiska uppdrag blir allt tydligare för mig. Vi lever i och verkar på en global informationsarena, en arena som förändras kraftigt. Där är det viktigt att vi finns med och påverkar utvecklingen. Det skapar nytta för svenska bibliotek och för våra biblioteksanvändare.