Att kunna läsa öppnar dörrar. Det kan vara en dörr till en helt ny värld, till att kunna blicka in i en annan människas tankevärld, bekymmer och drömmar. Men läsandet skänker inte bara glädje utan är det kan också vara en dörr till ny kunskap och nya möjligheter i livet.

Läsandet är helt enkelt ett mycket grundläggande verktyg för att en människa ska kunna fatta egna, välgrundade, beslut om sin hälsa, sin ekonomi och sitt liv. Därmed är det nära kopplat till hela samhällets utveckling, inte minst yttrandefrihet och demokrati.

Satsningen på folkskolan i början av förra seklet har lett till att Sverige idag ligger i framkant vad gäller läskunnighet. Även om vi halkat efter i Pisa-undersökningen så räknas vi fortfarande som ett av världens bästa länder. Men faktum är att vi måste satsa på skolan och läskunnigheten också här. Ständigt kommer larmrapporter om att läskunnigheten sjunker också i Sverige, framför allt när det kommer till att läsa längre och mer komplicerade texter. Läskunnighet handlar mycket om övning och erfarenhet och en undersökning som Statens medieråd genomförde 2019 visar att nästan hälften av Sveriges ungdomar läser böcker och tidningar mer sällan än en gång i veckan.

När informationsflödet blir ohanterligt krävs en specialist – en bibliotekarie – för att samla, strukturera och förmedla fakta.

I dagens samhälle, där informationsflödet ständigt ökar och digitaliseringen kan skapa en otydlighet kring avsändaren, ställs allt högre krav på källkritik. Då räcker det inte längre att ha grundläggande kunskaper inom läsning: vi måste också kunna ta till oss information, sätta den i ett sammanhang samt avgöra om den är korrekt. Annars är det omöjligt att förstå nyhetsflödet, anpassa sig efter aktuella händelser och ta ställning i komplexa samhällsfrågor. Exempel på detta är den pågående pandemin där brist på korrekt information kan få katastrofala följder. Den ojämna vaccinationstäckningen är ett exempel på detta.

Läskunnighet i sig själv är alltså inte längre tillräckligt för att öppna alla dörrar utan vi måste nu ta nästa steg och säkerställa bättre medie- och informationskunnighet. Detta är en fråga som Unesco arbetar aktivt med, bland annat genom att ta fram handböcker för lärare och erbjuda stöd för utformandet av läroplaner.

Ständigt kommer larmrapporter om att läskunnigheten sjunker också i Sverige, framför allt när det kommer till att läsa längre och mer komplicerade texter.

Att vända trenden för läsandet i Sverige, och dessutom ta sig an den bristande medie- och informationskunnigheten, är en stor utmaning. När informationsflödet blir ohanterligt krävs en specialist – en bibliotekarie – för att samla, strukturera och förmedla fakta. Bibliotekariens roll har aldrig varit så viktig som nu.

Den 24–31 oktober anordnas Unescos årliga globala vecka för medie- och informationskunnighet. Ta tillfället i akt och lyft medie- och informationskunnighet också på ditt bibliotek!