Det är inte underligt att sjukhusbibliotek är en tämligen okänd verksamhet för många, både inom hälso- och sjukvården och i den stora biblioteksfamiljen. På sjukhus är biblioteken en av de minsta stödverksamheterna och inom biblioteksvärlden skramlar det av naturliga skäl mer om de större grupperna, folkbiblioteken och universitets- och högskolebiblioteken.
Ursprungligen var sjukhusbiblioteken en del av just folkbiblioteken, då fokus låg på att ge service till patienter under deras sjukhusvistelse. Idag är uppdraget något annat. Patienter vårdas inte på sjukhus i samma utsträckning som tidigare, samtidigt ökar kravet på hälso- och sjukvårdsanställda att vara uppdaterade inom de senaste forskningsrönen. Dagens sjukhusbibliotek har utvecklats till att vara medicinska bibliotek som stödjer vårdpersonalens fortbildning och den kliniska forskningen inom hälso- och sjukvården.
Gemensamt för landets sjukhusbibliotek är att de för många är en dold resurs
Alla regioner har idag en medicinsk biblioteksverksamhet i någon form, alla är en del av Eira-konsortiet där svensk hälso- och sjukvård via nationella avtal ges tillgång till e-resurser och databaser. Många regioner – men inte alla – har fysiska bibliotek på sina sjukhus och vissa regioner har även kvar en mindre allmän verksamhet riktad mot patienter. Somliga regioner tillhandahåller även biblioteksservice till privata vårdgivare genom särskilda avtal medan andra regioner har valt att teckna avtal med det lärosäte som finns på orten. Universitetet hanterar då den medicinska biblioteksverksamheten även för dem som arbetar kliniskt, något som framför allt gagnar studenter inom hälsoprofessionerna.
Gemensamt för landets sjukhusbibliotek är att de för många är en dold resurs. De användare som hittat sitt bibliotek är alltid mer än nöjda. Bibliotekskramare finns ju överallt – utmaningen för dagens sjukhusbibliotek är snarare att nå ut till alla dem som skulle avlastas och berikas i sitt dagliga arbete i vården, men som fortfarande inte är medvetna om denna möjlighet.
De medicinska bibliotekens främsta uppgift är att erbjuda de regionanställda stöd till forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården, en förutsättning för en evidensbaserad och patientsäker vård. Det sker bland annat genom undervisning i informationssökning, enskild handledning i olika resurser samt möjlighet att lämna sökuppdrag där bibliotekets informationsspecialister genomför sökningen och sammanställer resultat. Det händer då och då att en bibliotekarie blir medförfattare till en vetenskaplig artikel tack vare sitt bidrag till omvärlds- och bakgrundsarbetet. Att få ett ”acknowledgement” i en avhandling är snarare regel än undantag i sjukhusbiblioteksvärlden.
Risken för ökad arbetsbelastning för kvarvarande personal är stor
Långt ifrån alla på ett sjukhus använder eller känner ens till bibliotekets tjänster. Forskningen visar att det vanligaste och snabbaste sättet att söka information i en vårdsituation är än idag att rådfråga en kollega eller att googla. Tidsbrist anger många som en avgörande faktor för att inte söka djupare. Att nå ut till fler med bibliotekens kompetens är som sagt en angelägen uppgift för sjukhusbiblioteken men för att det ska kunna realiseras krävs resurser. Men varifrån ska de tas?
Många sjukhus gick med kraftiga underskott förra året. Inom flera regioner har varsel utfärdats och inköpsstopp införts. Det får konsekvenser för redan små verksamheter som biblioteken. I Region Sörmland halverades personalstyrkan inom biblioteksverksamheten samtidigt som de fysiska biblioteken stängdes. På mitt eget sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, drogs biblioteksverksamheten ned med 25% under 2023. Antalet medarbetare har blivit färre och de tre biblioteken hos oss får stå obemannade i större utsträckning.
Låt oss leka med tanken att vi i dessa kärva tider i stället för att bromsa väljer att gasa
Det här ställer stora krav på en redan ansträngd verksamhet. Risken för ökad arbetsbelastning för kvarvarande personal är stor om intentionen är att kunna ge en liknande service som tidigare. Det kommer att ta tid att hitta nya vägar som möjliggör det uppsökande och utåtriktat arbetssätt som krävs för att nå fler av dem som skulle kunna ha användning för biblioteken. Det här kommer att få bäring för hälso- och sjukvårdens informationsförsörjning, något som i slutändan drabbar patientsäkerheten och vårdkvaliteten.
Men låt oss leka med tanken att vi i dessa kärva tider i stället för att bromsa väljer att gasa, att vi satsar i stället för att skära ner? En beprövad metod vid lågkonjunktur är att investera.
Tänk om Karolinska Universitetssjukhuset skulle ligga i framkant genom att inrätta ett sök- och informationscenter där informationsspecialister med sin unika kompetens aktivt söker på besparingsmöjligheter inom hälso- och sjukvården utan att det sker på bekostnad av den evidensbaserade och patientsäkra vården? Vi skulle tvärtom bidra till utveckling på området och förvissa oss om att Karolinska behåller platsen som ett av världens tio mest innovativa sjukhus, en utmärkelse som hela Sverige kan vara stolt över!
Fotograf: Elisabeth Ohlson.