Öppenhet är en grundläggande egenskap för en gynnsam samhällsutveckling. Forskning visar att organisationer och verksamheter som präglas av öppenhet inåt och utåt äger förmåga att bryta spårbundenhet och utvecklas i förhållande nya förutsättningar. Beslutsunderlag där arbetsprocessen präglats av öppenhet innebär mer välgrundade beslut än om processen varit sluten. Detta ger i sin tur förutsättningar för kvalitet och effektivitet. I egenskap av förvaltnings- och företagsekonom har jag forskat om öppen ekonomisk informationsgivning byggd på sunda och enhetliga principer. Det har visat sig att dessa principer stödjer såväl demokratiutveckling som effektivitet i företag och förvaltning.
Det är mycket om bibliotek just nu och det är bra. Den nationella biblioteksstrategin som överlämnades till regeringen och kulturministern för en månad sedan har fått stor uppmärksamhet och tagits emot väl. Strategin som utgår ifrån bibliotekslagen och visionen ”Bibliotek för alla” är fylld av förslag till förändringar och förbättringar inom alla biblioteksområden. Till strategin fogas också ett antal konkreta reformförslag där det mest omfattande och kostnadskrävande är ”massiv digitalisering av tryckt material och andra medier”.
Jag gillar den nationella biblioteksstrategin. Arbetet med framtagningen av den utmärktes av en stor öppenhet. Under arbetets gång har möjligheter funnits för alla att på olika sätt komma till tals med utredningen och framföra synpunkter. Slutresultatet har i hög grad gynnats av det öppna arbetssättet och den lyhördhet som utredningen visat.
Många förslag i strategin handlar just om bibliotekens och biblioteksverksamhetens betydelse för en öppen och faktabaserad samhällsdebatt. Två så kallade arbetsområden som jag särskilt vill kommentera är bibliotekets betydelse som fysisk plats och spridningen av vetenskapliga resultat och data.
Biblioteket som mötesplats och som en öppen oberoende institution för spridning av fakta och kunskap måste värnas. Det är en plats, ett rum, en institution, som markerar kvalitet på den offentliga och kommunala verksamheten.
Men allt fler bibliotek stängs och öppettider försämras. Det är en problematisk utveckling, men samtidigt fullt begriplig utifrån de ekonomiska förutsättningar och utmaningar som många kommuner har, och kommer att möta. Den demografiska utvecklingen innebär starka påfrestningar och tvingar många kommuner på defensiven. Utrymmet för att göra mer än det som uppfattas vara kärnuppdraget blir mycket begränsat. Det är ingen bra utveckling. Alltför många kommuner förefaller sakna tillräcklig utvecklingskraft. Kanske ett ökat samarbete över kommungränser eller kanske till och med sammanslagningar av kommuner kan skapa bättre förutsättningar. Förhoppningsvis kommer de många goda argument för en biblioteksverksamhet av hög kvalitet som finns i biblioteksstrategin att bidra till att väcka en konstruktiv diskussion kring hur utrymme kan skapas och biblioteksverksamheten stärkas.
Fri tillgång till resultatet av offentligt finansierad forskning är en självklarhet och argumenten för ett öppet vetenskapssystem är många och starka. Det är inte rimligt att viktiga resultat göms bakom höga betalväggar. Ju fler som får tillgång till artiklar där forskningsresultat presenteras, desto större är möjligheterna att resultaten kommer till användning och därmed kan bidra till en gynnsam samhällsutveckling. Det är heller inte rimligt att studenter inte har fri tillgång till de forskningsartiklar som publiceras av deras lärare. Förändring sker nu: förlagens ställning och affärsmodeller ifrågasätts. Men det finns också ett motstånd och en oro för att kvaliteter kan gå förlorade om förlagens upparbetade bedömningsprocesser inte tillämpas. Den akademiska friheten innebär också, har det hävdats, att forskaren äger frågan om val av publiceringskanal.
Öppen debatt för och emot är alltid välkommen, men det ligger långsiktigt i allas intresse att öppen publicering utan restriktioner och höga kostnader blir praxis.
Öppen vetenskap handlar också om tillgången till forskningsdata. Öppen tillgång till data innehåller en rad positiva aspekter. Det är viktigt att skilja på några olika syften. Ett syfte har med effektivitet att göra. Forskningsmaterial återanvänds och ligger till grund för nya tolkningar och analyser och fler resultat kan tas fram ur en samma datamängd, vilket innebär såväl ökad effektivitet som kvalitet. Ju fler som får tillgång till forskningsdata av skilda slag för tolkningar och analyser, desto större möjligheter till viktiga resultat. Ett annat syfte handlar om forskarens redovisningsskyldighet att öppet visa på vilka grunder som vissa tolkningar har gjorts och hur resultaten framkommit. Det skapar en öppenhet och en form av bedömningsprocess som gynnar kvalitet i forskningen, förespråkarna talar om en rigorös bedömningsprocess.
Men öppenhet i det här fallet innebär också risker. Fenomen som ”information overload”, bristande kompetens för att kunna tolka data som leder till felaktiga slutsatser, utdragna tolknings- och analysprocesser som försenar resultatredovisningen och överdriven försiktighet med vetskap om att fler använder samma material kan nämnas. En särskild aspekt är också att en kvalitativ datamängd sällan är oberoende utan präglas av forskarens kunskaper och förståelse för sammanhang och samband. Det är helt enkelt svårt att göra en annan forskares forskningsdata rättvisa. Så jag uppmanar till försiktighet och problematisering. Biblioteks- och informationsvetare har mycket att bidra med i utvecklingsprocessen mot användning av öppna data och hur ökad tillgång till data ska hanteras och bäst tas tillvara.
Björn Brorström,
Professor i företagsekonomi, tidigare rektor vid Högskolan i Borås.
Foto: Patrik Svedberg