Uppdraget att hitta rätt bok till rätt barn vid rätt tillfälle är en grannlaga uppgift i allt läsfrämjande arbete. Det krävs både erfarenhet och kunskap och mycket läsning av barn- och ungdomslitteratur för att bli bra på just detta. Vi skolbibliotekarier behöver kunna vårt bestånd av medier men också ha bred kunskap om ny litteratur och faktaböcker för att kunna göra ett medvetet urval, anpassat till eleverna på den skola där vi arbetar.
Medierna ska svara mot elevernas intressen och behov av utmaningar, svårighetsgrad och språk. Böckerna ska läsas och användas för att både lära sig mer, uppfylla mål och som en läsupplevelse. Barn- och ungdomar behöver också kunna hitta berättelser i olika medier. En bra idé är att använda format som redan väckt elevernas intresse och dra paralleller till samma berättelser i olika förpackningar. Böcker som filmats, som finns som dataspel eller som prylar. Bara att använda fantasin.
Rätt bok kan också vara en bok med ett innehåll att samtala om. Samtal om böcker gör läsningen intressant, ökar förståelsen, väcker lust och nyfikenhet att läsa vidare.
Kunskapen om eleverna byggs med fördel upp i samarbete med lärarna på skolan. Täta kontakter och god koll på låntagarnas smak och intressen gör det enklare att träffa rätt. Alla elever är rätt elever och de föredrar ibland texter och berättelser som går att läsa digitalt eller med öronen.
En stor del i arbetet med att hitta rätt eller att förmedla rätt bok består av bokprat. Då presenterar skolbibliotekarien ett antal böcker för en klass eller grupp med elever. Bokattack är ett överraskande kort inhopp på lektionstid där en eller två böcker introduceras. Genom presentationerna får eleverna inte bara tips på nya böcker att läsa utan också en ökad förståelse för bokens handling. Det ger ingångar till berättelsen som underlättar läsningen.
Rätt bok kan också vara en bok med ett innehåll att samtala om. Samtal om böcker gör läsningen intressant, ökar förståelsen, väcker lust och nyfikenhet att läsa vidare. När någon läser högt ur en bra berättelse delas läsupplevelsen bland lyssnarna och samtalet följer naturligt efteråt eller under tiden. Jag tror på högläsningens förmåga att fängsla långt upp i åldrarna.
Varför inte ge eleverna möjlighet att påverka utbudet i skolbibliotekets bestånd genom att ingå i ett biblioteksråd eller liknande påverkansgrupper? Där ges tillfälle att komma med inköpsförslag och påverka utbudet av digitala källor och av skolans läsmiljö. Genom elevernas engagemang i ett sådant forum ökar sannolikt intresset för att läsa litteratur och de blir delaktiga i hela bibliotekets verksamhet.
Maria Ronnås,
Skolbiblioteksutvecklare, Medioteket, Stockholms stad
Foto: Lars Ronnås.