The only advice, indeed, that one person can give another about reading is to take no advice, to follow your own instincts, to use your own reason, to come to your own conclusions.
Orden är Virginia Woolfs, ur essän “How Should One Read a Book”. De är tycker jag en bra utgångspunkt när man funderar kring bibliotekens läsfrämjande uppdrag. Enligt bibliotekslagen ska folkbiblioteken ”särskilt främja läsning och tillgång till litteratur” och ägna barns och ungas läsutveckling särskild uppmärksamhet. Om man läser de internationella biblioteksmanifesten är även där läsfrämjande centralt för såväl skolbibliotek som folkbibliotek. Min egen erfarenhet som främst barnbibliotekarie är att om mitt läsfrämjande skulle fungera var det alltid läsaren som skulle vara i fokus.
Hur jobbar vi på Svensk biblioteksförening med detta? Kanske kan man sammanfatta det med att synliggöra och möjliggöra. Förra året kom vår rapport Läsning på gång! där journalisten Ingela Hofsten lyfter lässatsningar på olika typer av bibliotek. Den vill förstås just synliggöra och konkretisera vad som faktiskt händer på biblioteken. I rapporten Unga berättar analyserar Åse Hedemark, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen för ABM, Uppsala universitet vad tonåringar har för syn på läsning och bibliotek utifrån samtal i fokusgrupper som vi arrangerade i samverkan med regionbibliotek. Den rapporten vill möjliggöra att bibliotekens läsfrämjande tar avstamp i de unga läsarnas egna tankar och önskemål. Nätverkande för utveckling är viktigt och där finns ju våra expertnätverk, flera med läsfrämjande som en viktig del.
Vi samverkar också med andra kring läsfrämjande och arbetar för att både skolbibliotek och folkbibliotek alltid finns med i tankarna i större nationella satsningar. Läsrörelsen kommer att vara den samlade kraften i Sverige för Read Hour, ett finskt initiativ som startades av Barn- och ungdomsstiftelsen 2019 med en stor läskunnighetskampanj och varje år kulminerar på FN:s läskunnighetsdag den 8 september med en timmes gemensam läsning mellan 19 och 20 lokal tid. Där är även Svensk biblioteksförening med i styrgruppen. Nätverket LÄSLOV knyts också till arbetet med Read Hour, bland annat under Inspirationsdagen – i år måndag 29 augusti – som utöver årets teman spänning och idrott & läsning lyfter fram Read Hour. En annan satsning under hösten är Dyslexiveckan, 3-9 oktober, där Svensk biblioteksförening samverkar med bland andra Dyslexiförbundet och där årets tema är Allas rätt till läsning. Den samlade dyslexirörelsen i Sverige har gemensamt gått ut med nio punkter kring rätten att både få stöd för att lära sig läsa tryckt text och att få rätt till inläst text när det behövs. Viktigt att fundera över för alla, inte minst för bibliotekarier.
Allt detta är givetvis först och främst beroende av att det finns några som kan läsfrämja utifrån en bibliotekariekompetens. Vårt arbete för bemannade skolbibliotek och tillräcklig finansiering av folkbiblioteken är kanske ändå vår allra viktigaste insats för läsfrämjande.
Jag vill avsluta med ytterligare en klok kvinnas tanke kring att inspirera till läsning. Anne-Marie Körling, tidigare Läsambassadör, höll en mycket uppskattad föreläsning på Biblioteksdagarna för några år sedan (och citatet kommer även att finnas i hennes kommande bok Väck läshungern i skolan!):
Parkera alla ivriga råd som står i kö för att övertyga och förklara läsningens lov. Inte ta över. Lyssna. Och berätta.