Vore det inte fint om det fanns en internationell organisation som brann för bibliotek, böcker och yttrandefrihet? Och att den organisationen hade 193 medlemsländer bakom sig som tillsammans arbetade för att främja läsandet världen över?
Exakt detta är uppdraget som medlemsländerna gett till FN-organet Unesco som arbetar för att stärka både allas rätt och möjlighet att läsa, såväl som yttrandefriheten för författare och förläggare i hela världen.
I Unescos konstitution talas om ”det fria utbytet av idéer och kunskap” och här är naturligtvis biblioteken omistliga! Var om inte på biblioteken skulle det fria flödet av information och utbyte av idéer och kunskap ha sina starkaste försvarare och sin tydligaste fasta form?
Bra bibliotek är på många sätt avgörande inom samtliga områden som Unesco ansvarar för; en utbildning utan bibliotek är svår att tänka sig, vetenskap kan inte utvecklas och ett forskarsamhälle kan inte byggas utan bibliotek, ett kulturliv utan bibliotek blir liksom en motsägelse i sig och fri och blomstrande kommunikation och yttrandefrihet är inte heller tänkbara utan bibliotek. Allt detta är viktiga byggstenar i ett demokratiskt samhälle.
Det är ett misstag att tro att digitaliseringen på något sätt underminerar bibliotekens roll i samhället. Tvärtom, när informationsflödet ökar blir biblioteken – och därmed också bibliotekarien – allt viktigare för att läsare ska lära sig att tolka och faktagranska information och veta hur den ska tillämpas.
Faktum är att läsande och tillgången till böcker och information ofta är en förutsättning för kunskap och därmed grundläggande för demokrati och utveckling.
I många fall har Unescosamarbetet resulterat i nya koncept och har samlat världens länder för att formulera tankar för första gången som t ex i samarbetet med International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) som resulterat i flertalet intressanta pionjärtexter om bibliotek och som fått stor betydelse både i Sverige och internationellt.
Bland annat har Unesco i samarbete med IFLA tagit fram ett manifest för folkbibliotek där man beskriver bibliotekens roll som kunskapscentrum för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället. Unescos och IFLAs folkbiblioteksmanifest inleds med orden; ”Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden som bara kan uppnås genom att medborgarna är välinformerade och ges möjligheten att utöva sina demokratiska rättigheter och spela en aktiv roll i samhällslivet”.
Unesco uppmanar därför myndigheter på lokal och nationell nivå att stödja och aktivt medverka till en utveckling av folkbiblioteksväsendet. I samarbete med IFLA har Unesco också tagit fram exempelvis ett skolbiblioteksmanifest, ett manifest om mångkulturella bibliotek och ett manifest om digitala bibliotek.
Det är ett misstag att tro att digitaliseringen på något sätt underminerar bibliotekens roll i samhället. Tvärtom, när informationsflödet ökar blir biblioteken – och därmed också bibliotekarien – allt viktigare för att läsare ska lära sig att tolka och faktagranska information och veta hur den ska tillämpas.
En fråga som bibliotek arbetat med länge är medie- och informationskunnighet. Det är en fråga som numera ligger högt upp på den politiska agendan, inte minst nu när det finns trollfabriker som söker inflytande i valrörelser, sprider lögner och påhopp samt hot mot personer och institutioner. Inom FN är Unesco ansvarigt organför frågan och den 24–26 september i höst äger Unescos globala konferens om medie- och informationskunnighet rum i Göteborg, i anslutning till Bok och Biblioteksmässan. Värd för konferensen är Region Västra Götaland, i samarbete med Svenska Unescorådet och Göteborgs universitet.
Slutligen vill vi slå ett slag för en av Unescos mest kända dagar – Världsbokdagen – som infaller på Shakespeares födelsedag den 23 april. Den är ett utmärkt tillfälle att uppmärksamma bibliotekens roll för att värna om demokrati, yttrandefrihet och hållbar utveckling. Vi vill också passa på att lyfta den något mindre kända Internationella dagen för allas rätt till information och som infaller den 28 september. Men för Unesco är frågan lika aktuell året runt och vi är många som arbetar för att stärka bibliotekens roll – lokalt, nationellt och internationellt.
Mats Djurberg,
Generalsekreterare Svenska Unescorådet