Vårt samhälle idag kräver att man fattar beslut dagligen. I vår omvärld sker stora förändringar snabbt. Några av dessa förändringar utmanar demokratin. Det sprids desinformation, opinionsbildare utsätts för hot och hat och det sker en ökning av aktiva antidemokratiska rörelser. Detta är tendenser som vi känner igen från Raoul Wallenbergs tid. Historien visar att demokratin kan urholkas snabbt och vi får inte ta den för given.

En rad undersökningar, däribland Ungdomsbarometern från 2018, visar att unga i Sverige idag är mer engagerade än på länge. De är en medveten generation. Det kan dock gå oss förbi då unga idag engagerar sig på andra sätt än tidigare generationer. De kanaliserar sitt engagemang genom sakfrågor snarare än partipolitik och använder sociala medier som påverkansverktyg.

Demokrati och trygghet är något vi skapar tillsammans, varje dag. Vi kan alla reflektera över vad var och en av oss kan göra för att demokratin ska stå stark.

Det finns en stor potential att ta tillvara på den förändringsvilja som finns hos unga och utveckla den kraften till ett hållbart samhällsengagemang. Det skulle bidra till en motståndskraftig demokrati. Jag tror på att visa upp förebilder, sprida kunskap och synliggöra det individuella ansvaret, samverkan och trygga mötesplatser.

Vi närmar oss nu dagen då vi uppmärksammar och minns en av Sveriges stora förebilder: Raoul Wallenberg. Den 27 augusti är det Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för civilkurage och medmänsklighet. Förra året uppmärksammades dagen med 82 enskilda firanden spridda över 53 kommuner. Det var kommunerna själva som arrangerade aktiviteter samt bibliotek och organisationer. Tillsammans spreds kunskap om Raoul Wallenberg och hans gärningar, samt kunskap om den världssituation i vilken han utförde sina gärningar.

Idag ser vi en ökande polarisering där grupper ställs mot varandra. Av alla hatbrott är de med främlingsfientliga motiv en övervägande majoritet. Det är framförallt yngre personer 16-24 år som utsätts (Självrapporterad utsatthet för hatbrott, BRÅ). Det är viktigt att unga får kunskap om vilka rättigheter vi har – våra mänskliga rättigheter och medmänskliga skyldigheter. Om vi inte känner till våra mänskliga rättigheter vet vi inte när de kränks. Raoul Wallenberg agerade med civilkurage när han såg mänskliga rättigheter kränkas. Vi alla kan visa civilkurage och stå upp för medmänskliga värderingar i vår vardag. Det är vår skyldighet att säga till, säga ifrån och protestera när de mänskliga rättigheterna inte efterlevs, varje dag.

Föreningslivet har en avgörande roll i den svenska demokratin. En stor utmaning som statens demokratiutredning från 2014 visar är  att antalet föreningsaktiva kraftigt minskat. Att få unga att återupptäcka föreningslivet och säkerställa att de deltar i det formella påverkanssammanhang som föreningar är  en viktig pusselbit att stärka ungas delaktighet. Genom att engagera sig i en idrottsförening, en elevkår, ett politiskt parti eller någon annan organisation ges möjlighet att träna demokratiska förmågor som organisering, påverkan och inflytande. Civilsamhället fyller här en betydelsefull  samhällsfunktion genom  att agera möjliggörare och inspiratörer för ett hållbart engagemang.

Det finns en stor potential att ta tillvara på den förändringsvilja som finns hos unga och utveckla den kraften till ett hållbart samhällsengagemang.

Ett levande föreningsliv hänger onekligen samman med en grundläggande del i vår demokrati – trygga mötesplatser. Det är av yttersta vikt att unga har tillgång till trygga rum för samtal, påverkan och gemensamt samla kraft. Här spelar  biblioteken en viktig roll att agera just denna mötesplats, både som utrymme för diskussion och spridning av kunskap. Skolbiblioteken är en del av att efterleva demokratiuppdraget och pekas även ut som en resurs i direktivet om stärkt digital kompetens.

Slutligen så vill jag återgå till det individuella ansvaret. Demokrati och trygghet är något vi skapar tillsammans, varje dag. Vi kan alla reflektera över vad var och en av oss kan göra för att demokratin ska stå stark. Vi kan se oss som möjliggörare och reflektera över vår roll att stödja en ung person i vår närhet att identifiera och kanalisera sitt engagemang. Vilka nätverk kan vi koppla ihop personer med? Har vi några råd att dela med oss av?

Johanna Westien,
T.f. generalsekreterare för Raoul Wallenberg Academy.