Jag öppnar dörren till Hammarkullsskolans skolbibliotek. Klockan är 11.00 och min skolbibliotekarie Jonna har biblioteket öppet under lunchrasten.
En elev springer fram till mig och berättar ivrigt att det har kommit en ny Handbok för superhjältar. Det lyser i elevens ögon, äntligen har boken kommit. Jonna har beställt flera exemplar eftersom det är en av de mest populära böckerna just nu. I en saccosäck ligger tre elever och läser varsin bok. De är tysta, uppslukade av boken. Två elever sitter på gradängen och diskuterar en bok båda har läst. Jag fortsätter in i biblioteket och i soffan sitter Jonna och läser en bok för två elever som ligger lutade mot hennes axlar. Samtalstonen är låg och läsningen är i fokus.
Skolbiblioteket är Hammarkullsskolans hjärta och pulsåder. Det är i skolbiblioteket som eleverna går från att kunna läsa till att bli läsare. Det är i skolbiblioteket som eleverna utmanas i att läsa böcker de på förhand inte trodde att de skulle kunna klara av. När en skolbibliotekarie sätter rätt bok, i rätt hand, vid rätt tillfälle, sker mirakel i läsningen. Innan jag anställde en utbildad bibliotekarie lånade eleverna cirka 1 000 böcker per år, nu lånar Jonna ut över 4 000 böcker per år. Eleverna har lärt sig vad en författare och en titel är och de vet skillnaden mellan kapitel i en bok och böcker som utgör en serie. Elever efterfrågar dessutom specifika titlar och författare.
För mig som skolledare handlar det inte om att ha lärare eller skolbibliotekarie. Vi måste ha både och, om vi vill att eleverna ska bli läsare.
Efter en halvtimme är det dags att gå och äta lunch och på väg till ”bamba” ser jag en elev som har en tjock kapitelbok i handen. Jag säger till eleven att jag är glad att eleven har börjat läsa kapitelböcker och jag frågar vad boken handlar om. Eleven berättar med inlevelse om de olika karaktärerna och att det som står i boken inte har hänt på riktigt. Hammarkullsskolans biblioteksverksamhet har lagt grunden till den läskultur som nu råder på skolan.
För mig som skolledare handlar det inte om att ha lärare eller skolbibliotekarie. Vi måste ha både och, om vi vill att eleverna ska bli läsare. Klasslärarna arbetar intensivt med att lära eleverna att läsa och då behöver det finnas en skolbibliotekarie som tar emot eleverna och guidar dem rätt i litteraturens fantastiska värld. Skolbiblioteksverksamheten är en viktig resurs på skolan som tillsammans med lärarna arbetar för att eleverna ska bli läsare. Jonna arbetar inte bara med elevernas läsutveckling. Hon arbetar även med nätetik och hon utvecklar elevernas digitala förmåga.
Tyvärr är elevernas tillgång till skolbibliotek med en utbildad bibliotekarie ett lotteri. Hundratusentals elever saknar idag tillgång till skolbibliotek. Det påverkar elevernas språkutveckling, särskilt påverkar det eleverna som växer upp och går i skolor i särskilt utsatta områden. I områden där det inte finns en litterär tradition i hemmet är skolbibliotek en förutsättning för en god läs- och språkutveckling. När jag läser annonser på platsbanken är det vanligt att skolbibliotekstjänster är på deltid, att de kombineras med tjänst som administratör eller att man söker en lärare som ska tjänstgöra några timmar i skolbiblioteket. De skolledare som formulerar uppdraget på det sättet har inte förstått att skolbiblioteket är en pedagogisk resurs med undervisning. Vi skolledare har ett stort ansvar när det gäller att uppvärdera skolbibliotekariens status i skolan.
I områden där det inte finns en litterär tradition i hemmet är skolbibliotek en förutsättning för en god läs- och språkutveckling.
I april i år släppte Lärarstiftelsen en rapport om biblioteksdöden. I rapporten kan man läsa att i grundskolan har en tredjedel av eleverna i kommunala skolor tillgång till bibliotek medan siffran bara är 18 procent för de fristående skolorna. I 88 av landets kommuner, nära en tredjedel, finns det inte ett enda bemannat skolbibliotek. I endast fyra kommuner har alla elever tillgång till skolbibliotek. Jämfört med 2015 finns det trots allt en svag ökning av antalet skolbibliotek i kommunala skolor, för fristående är det en viss minskning av skolbibliotek.
Samtidigt som andel skolbibliotek ökar i kommunala skolor minskar de hos enskilda huvudmän. Hemkommunen och enskilda huvudmän har enligt lagstiftningen rätt till bidrag på lika villkor vilket betyder att enskilda huvudmän får ersättning för hemkommunens snitt på skolbibliotek, oavsett om de har skolbibliotek eller inte. Hemkommunen kan inte påverka enskilda huvudmäns verksamhet, de ska bara finansiera den. Vi måste reglera i lag att elever ska ha tillgång till skolbibliotek med utbildad bibliotekarie om andelen skolbibliotek ska öka.
Klockan har blivit 13.00 och det är dags för dagens sista lektion i biblioteket på Hammarkullsskolan. På schemat står boksamtal. Jonna utmanar eleverna med frågor om karaktärernas egenskaper och hur de samspelar i berättelsen. Slutligen får eleverna hitta på ett nytt kapitel till boken. Eleverna berättar ivrigt om vad de tycker saknas i boken och en elev frågar om de inte kan skriva till författaren och berätta vad som borde vara med i nästa bok. Lektionen är slut och eleverna har lärt sig nya ord och begrepp. De har tagit ännu ett steg mot att bli läsare.
Foto: Severus Tenenbaum.