Collijnpriset 2023 för bästa uppsats inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap med relevans för forskningsbibliotek tilldelas Alexander Björklund Hammar på Uppsala universitet för uppsatsen ”(Åter)skapad text? En studie om textkritikers informationsbehov, konjekturer och editionsskapande i ett digitalt sammanhang”.
Hur känns det att vinna pris för bästa uppsats inom biblioteks- och informationsvetenskap?
– Det känns överraskande, men framför allt hedrande, säger Björklund Hammar.
Varför valde du att undersöka det här ämnet?
– Jag hade sedan tidigare studerat grekiska och ville göra något som knöt an till det. Först hade jag tänkt att skriva en uppsats om digitalisering av medeltida manuskript eller liknande, men efter att ha tillfrågat en forskare som jag känner från mina studier i grekiska blev jag tipsad om att textkritik, och i synnerhet konjekturer ur en informationsvetenskaplig synvinkel, kunde vara något att utforska, säger Björklund Hammar.
Konjekturer är kvalificerade gissningar som har gjorts i exempelvis textkritiska utgåvor om historiska källtexters ordalydelser. Konjukturer är ett begrepp som används särskilt inom filologin, som är gren av den historiska språkvetenskapen som huvudsakligen ägnar sig åt tolkning och behandling av äldre texter.
Vilka resultat fick du i din forskning?
– Min uppsats handlade om informationsbehoven hos forskare inom antik grekisk filologi. I synnerhet var uppsatsen inriktad mot konjekturer och hur dessa skulle kunna sammanställas och presenteras digitalt för att tillgodose filologernas informationsbehov, säger han.
I sin uppsats genomförde Björklund Hammar intervjuer med ett antal filologer verksamma vid högskolor i Sverige, Norge och Storbritannien för att ta reda på hur konjekturer påverkar och spelar roll i deras forsknings- och undervisningsarbete.
– Det framkom att konjekturer i de källmaterial som filologerna arbetar med var en informationsresurs med mångskiftande användningsområden. För forskare som arbetar med att göra egna utgåvor kan konjekturer exempelvis ge information om hur tidigare forskare har resonerat kring svåra textställen, medan för forskare som arbetar med receptions- eller forskningshistoria kan konjekturer ge ledtrådar om hur texter har tolkats genom historien och hur texttraditioner har utvecklats. Detta innebär att det krävs olika strategier för att möta filologernas informationsbehov, säger Björklund Hammar.
Något som samtliga intervjuade lyfte fram var hur kaotiskt källäget är gällande konjekturer. En föreslagen konjektur är i grund och botten ett forskningsresultat, men till skillnad från andra forskningsrön finns det inga direkta standarder för hur de presenteras, utan det skiljer sig från fall till fall. Ofta har en konjektur traderats genom historien och tillskrivits många olika upphovspersoner och ofta saknas det ursprungliga resonemanget bakom varför en viss läsning skulle vara bättre än någon annan. Det kan innebära mycket tidsödande arbete för filologer att fastställa varför en text ser ut på ett visst sätt, och giltigheten för forskares resonemang och slutsatser hänger på att det går att härleda textens ursprung, berättar Björklund Hammar.
– Forskningsbibliotek spelar en viktig roll i arbetet med att tillgängliggöra konjekturell information, eftersom det är inom de institutionerna som informationen finns bevarad. Vad gäller digitalisering av textkritiska överväganden, såsom konjekturer, måste omfattningen bedömas från fall till fall. Olika texttraditioner och forskningen kring olika antika författarskap skiljer sig så mycket åt att det i vissa fall räcker med en bibliografisk hänvisning medan det i andra fall kan vara önskvärt med omfattande interaktiva utgåvor, till exempel. De ofta unika omständigheterna kring antika textmaterial, menar jag, kräver en djupgående dialog mellan forskningsprofessionen och biblioteksprofessionen och ett kritiskt digitaliseringsarbete, svarar han.
Vad överraskade dig mest under arbetet med din uppsats?
– Något som överraskade mig var hur många av de diskussioner som förts under lång tid inom textkritiken och de problem som filologerna ställs inför i sitt arbete med historiska källtexter som återspeglas i diskussionerna kring digitalisering. Det kan handla om frågor som rör proveniens, äkthet, original kontra kopia, avgränsningar och så vidare som har varit debatterat inom textkritiken innan de moderna digitaliseringssatsningarna tog fart och som nu återkommer i och med att textmaterial ska presenteras i ett nytt medium, berättar Björklund Hammar.
Juryns motivering:
”Utifrån sina djupa ämneskunskaper och stora beläsenhet lyckas Björklund Hammar belysa hur konjekturer i antik grekisk litteratur kan samlas och presenteras digitalt för att tillgodose filologers informationsbehov. Samtidigt kastar uppsatsen ljus på vikten av kritisk digitalisering när det kommer till komplexa material, vilket är av relevans för hela bibliotekssektorn. Uppsatsen visar dessutom på den potential som finns i ett nära samarbete mellan forskare och bibliotekarier i digitaliseringsarbete. Vi bjuds med på en njutbar resa där Björklund Hammar lotsar oss genom en redogörelse för textkritikens och filologins historia och ger oss en svindlande inblick i hur digitala redskap kan låta oss komma nära antikens grekiska texter.”
