Vadstena bibliotek fick utvecklingsstöd 2020 för sitt projekt Att läsa är ett äventyr! Läsfrämjande rollspel, ett läsfrämjande projekt, som riktar sig till läsovana eller läsovilliga barn och unga vuxna i åldrarna 9-16.

Tony Melander är bibliotekschef på Vadstena bibliotek och han menar att genom att använda rollspel och/eller rollspelsböcker vävs läsandet in i en kreativ process där läsaren/läsarna blir en del av berättelsen och aktivt påverkar läsningen och handlingen.

– Deltagarna övar dels på muntlig framställan, dels på kreativt skapande och även på samarbete, vilket är en viktig del i rollspel. Läsprojektet kommer bygga mycket på samarbete med fritidscentrum i Vadstena, eftersom det är där jag kommer hitta barn och unga vuxna att engagera. Det är viktigt att befinna sig ”utanför skolan”, så att det inte känns som ett skolprojekt, säger Tony Melander.

Kan du berätta lite kort om ert projekt? 
– Ända sen jag var liten har jag alltid gillat spel i olika former. Och böcker inom science-fiction och fantasy. Det var nåt ofattbart häftigt att läsa om andra världar, andra samhällen, andra planeter och vilka äventyr som kunde hända på helt andra platser än på jorden. Fatta då hur upphetsad den unge Tony blir när han upptäcker att det inte bara finns böcker, utan också spel som utspelar sig i Midgård, eller där människan befinner sig i en hemsk kamp mot rymdinsekter på planeten Klendathu. Och att det fanns spel där man själv kunde vara en av hjältarna och ta beslut som påverkade historien och dom följeslagare man hade. Jag fullkomligt slukade science fiction och fantasy, för jag ville vara där handlingarna utspelade sig och jag ville vara en av hjältarna som upptäckte och slogs för det goda. När jag sen, en massa år senare, började jobba som gymnasiebibliotekarie upptäckte jag att inte alla gillar att läsa och försvinna in i alla dessa äventyr och andra platser. Det fanns till och med ett jättemotstånd att ens öppna en bok… och ännu mindre att läsa den. Men det dröjde flera år innan jag började fundera på kopplingen mellan spelen jag älskade och böckerna som fick mig att vilja dyka in i ännu fler romaner. När den kopplingen kom till mig, då började jag på allvar fundera på hur jag skulle kunna skapa läsprojekt där skönlitteratur och spel kunde samspela och där läsaren kunde ”luras in” i läslust. Jag kom dock aldrig på nån bra idé som skulle kunna funka på skolan. Skulle det inte bara bli en till jobbig skoluppgift? Jo, förmodligen… Men tanken lämnade mig aldrig och nu när jag jobbar på ett folkbibliotek och har fått idén att mogna skapade jag projektet ”Att läsa är ett äventyr”. Det finns ett flertal böcker som kallas ”Soloäventyr”, både inom fantasy och science fiction, där läsaren tar huvudpersonens roll och hans eller hennes val driver handlingen framåt. Men jag vill inte bara låta projektdeltagarna läsa soloäventyr. Jag vill också att dom ska få spela riktiga rollspel för att dels träna på att tänka ur karaktärers synvinkel och ur textens handlings synvinkel och dels för att träna på samarbete och muntligt berättande. Det som är så bra med rollspel är just att karaktärerna i berättelsen måste samarbeta för att komma vidare. Tanken för projektet är alltså i korthet att i en slags ”stege” locka projektdeltagarna att aktivt delta i en texts handling och att dom därför upptäcker att läsa kan vara väldigt roligt och att dom känner att det inte är en hopplöst tråkig uppgift att läsa ut en bok.

Ni har hållit på under hela året, hur har det gått?
– Pandemin gjorde att biblioteket tvingades hålla stängt ett bra tag. Halva personalen blev sjuka eller tvingades vara hemma på grund av graviditet, så det fanns varken projektdeltagare eller tid att dra igång projektet innan sommaren. Tack och lov är pandemin nu förhoppningsvis historia och projektet kan genomföras. Vi är bara i startfasen, tack vare pandemin, men jag ser redan positiva saker.  Jag har fått tag i fyra killar och tjejer som vill delta och jag har dragit igång med intervjuer om deras läsande och deras ”obefintliga” läslust och haft några möten där dom har börjat läsa varsitt soloäventyr. Jag vill att dom skriver en läsdagbok om sin läsning och om positiva och negativa upplevelser. Jag jobbar mycket med reflektioner, både för min skull, men även för deras skull. I reflektionerna vill jag att dom beskriver dels hur dom upplever att dom tar till sig texten, men också reflektioner kring karaktärerna och handlingen.

Vad har ni fått för reaktioner?
– Reaktioner från projektdeltagarna är positiva hittills. Det fanns en viss tvekan när dom såg hur tjocka böckerna var, men jag har låtit dom börja med en tunt, enkelt soloäventyr. Dom ser också fram mot rollspelssessionerna, som jag tänker starta efter att dom läst ett (tjockare) soloäventyr efter det första. Reaktioner från föräldrar är också positiva och jag hoppas att föräldrarna också krokar i och kör igenom ett soloäventyr eller två dom med.

Vad har varit roligast?
– Det roligaste är nog förväntningen jag har på att detta faktiskt kan hjälpa dom här fyra att hitta läslusten och att dom märker att det finns alternativ till mobilens snabbare ”belöningar”, att längre texter ger dom ett större ordförråd, säkrare muntliga framträdanden och att dom kanske, kanske kan hitta texter som inte är fantasy och science fiction och läsa dessa med lust.

Vad har varit den största utmaningen?
– Utmaningen var att sätta i gång. Pandemin gjorde att jag bara fick sitta och drömma om hur det skulle kunna bli och det var frustrerande. En annan utmaning var att hitta unga vuxna som ville vara med. Och att det inte skulle kännas som en skoluppgift.

Är det här någonting som andra bibliotek kan ta efter?
– Jag tror verkligen att det kan vara nåt som andra bibliotek kan prova. Det som kan vara ett hinder är att det just handlar om rollspel och att det kan kännas som en jättesvår grej att lära sig och att sätta igång med. Men jag kommer att göra en slags handledning av hur jag har gjort och hur man kan jobba med det här och förhoppningen är att nån annan testar.

Hur känns det nu när projektet är avklarat?
– Det är ju inte riktigt avklarat, utan jag har en bit kvar. Men så långt är det riktigt roligt att träffa deltagarna, höra hur det går och vad dom tänker kring läsandet.

Kommer ni att fortsätta?
– När projektet är klart (förmodligen i början av nästa år), kommer jag utvärdera tillsammans med deltagarna. Jag tror också jag kommer ge föräldrarna några frågor kring hur dom tänker kring projektet och om dom märkt nån förändring hos sina barn. Förmodligen gör jag en ny vända baserad på vad jag får in för tankar. Soloäventyr kan vara en mycket bra väg in i läsandet och jag vill se och prova mer framöver. Men det som jag absolut kommer fortsätta med är rollspelandet i biblioteket. Det är en perfekt sak att ha på bibliotek. Lika mycket som man har bokklubbar, kan man ha rollspelsklubbar där barn, unga vuxna och vuxna kan samlas kring berättandet och att väva en alldeles egen historia ihop… tillsammans!