Vi på Svensk biblioteksförening har många fantastiska medlemmar. Den här månaden vill vi uppmärksamma Anni Agelii som jobbar på Division Utbildning i Nyköping.

Hon är kvalitetsstrateg och i den rollen ryms även ett särskilt ansvar för skolbiblioteksfrågor. Agelii ingår i många sammanhang genom olika nätverk och processer. En viktig del är till exempel att hela tiden omvärldsbevaka och få kunskap om det som går att koppla till skolbibliotek eller andra aktuella utvecklingsområden där hon är delaktig.

Hur länge har du varit medlem?
– Mitt svar blir lite svävande eftersom jag inte vet exakt. Till och från sedan jag började jobba som bibliotekarie 2002. På de flesta arbetsplatser har jag varit institutionell medlem och ibland även haft enskilt medlemskap. De senaste 3–4 åren har jag varit endast enskild medlem, säger Agelii.

Varför valde du att bli medlem i Svensk biblioteksförening?
– Jag tycker det är betydelsefullt för mig att vara medlem i en organisation som både stöttar och synliggör olika slags bibliotek men även tydliggör bibliotekens funktion kopplat till likvärdighet och demokrati. Bibliotek är ju både en del av min jobbvardag och min fritid, en viktig samhällsinstitution. Jag får näring och drivkraft genom att ständigt lära mig mer om sådant som berör mitt jobb men även hela bibliotekskontexten i stort och i smått. Föreningen blir en självklar röst och plattform.

Vad är den viktigaste frågan på ditt jobb just nu?
– Bemanningsgraden i våra skolbibliotek i relation till antalet elever, antalet pedagoger och antalet skolhus som ska bemannas. Skolornas läsfrämjande arbete. För mig är det även viktigt att i olika sammanhang belysa att skolbibliotekets utveckling är en del av skolans utveckling och inte ett soloprojekt som kan tillskrivas en eller få enskilda medarbetare. Vilka förväntningar finns det på den kollektiva förmågan att använda skolbiblioteket och skolbibliotekariens kompetens som en del av skolans undervisning? Hur följs det upp? Vilket synsätt finns i skolorganisationen kring ledarskap, medarbetarskap och lärande? Jag har fastnat för begreppet ”förbättringskapacitet” som Niclas Rönnström och Jan Håkansson använder. Skolors förbättringskapacitet påverkar i högsta grad skolbiblioteksverksamheten.

Vad gör du på fritiden?
– Jag försöker ofta utmana mig själv med olika små projekt. Just nu försöker jag dels att lära mig att dreja och dels att lära mig att skriva en hyfsad novell – det går sisådär. Jag gillar kulturupplevelser som till exempel film, musik, teater, konst. Läser gör jag gärna, både på egen hand och tillsammans med andra i form av bokcirklar. En kopp kaffe i solen på en klippa vid havet ger god energi likaså ett långt och vindlande samtal tillsammans med en vän eller med familjen.