Hur omvärldsbevakar folkbiblioteksmedarbetarna? Det har Jenny Lindberg, styrelseledamot i Svensk biblioteksförening och lektor vid Högskolan i Borås, samt Ola Pilerot, professor vid Högskolan i Borås, undersökt i forskningsprojektet ”Steget före i folkbiblioteket”.
Varför är det viktigt att undersöka hur folkbiblioteksmedarbetare håller sig uppdaterade i yrkesrelaterade frågor?
– Olika typer av omvärldsbevakning – löpande ajourhållning och informellt lärande – framhålls ofta som viktiga aktiviteter för att biblioteksverksamheter ska behålla sin relevans. Det gäller ju inte bara att bevaka och ”hänga med” i vad som händer i omvärlden, utan också om att kunna delta i och påverka samhällsutvecklingen. Detta kan förstås vara lättare sagt än gjort, men om vi vet mer om hur omvärldsbevakning går till i praktiken så förbättras ju förutsättningarna för att kunna utveckla arbetssätt och ta informerade beslut, svarar Lindberg och Pilerot.
Vilket är syftet med projektet?
– Syftet med vår forskningsstudie är ”att synliggöra och nyansera bilden av omvärldsbevakning, såsom den äger rum på svenska folkbibliotek”. Sedan finns det förstås ytterligare potential i hur resultaten kan användas, men det återstår för rapportens läsare att ta ställning till, säger Lindberg och Pilerot.
Vilka resultat har förvånat er mest under arbetet med projektet?
– Resultaten har kanske inte varit direkt häpnadsväckande, men det är slående att omvärldsbevakning sker på så olika sätt på olika arbetsplatser. Det framstår som ett rätt svårfångat fenomen, svårt att organisera och styra. Deltagarna i studien har skiftande drivkrafter och förutsättningar för sitt arbete. En del har till exempel öronmärkt lästid, medan andra håller sig uppdaterade på ett mer integrerat sätt genom det löpande arbetet. Många betonar att personligt intresse och nyfikenhet är själva motorn, och att omvärldsbevakningen ger extra kvalitet till arbetet – det där tillskottet som gör att man kan åstadkomma mer än bara det förväntade. I några fall framkommer det också att spaningen på omvärlden kan vara en strategi för att stå ut med en arbetssituation som man inte är nöjd med; ett andningshål och en inspirationskälla, berättar Lindberg och Pilerot.
Med bakgrund i att ni har undersökt informationssökning och omvärldsbevakning i nutiden; har ni någon framtidsspaning för hur området kan se ut framöver?
– Det vi ser tecken på är ju hur de här aktiviteterna pågår konstant och att omvärldsbevakningen formas mycket av de medier och tekniker som används både i arbetet och privat. Många nämner kanaler som Tiktok, Instagram, chattar i Teams, och så vidare. Användningen av sociala medier spiller ofta över mellan det professionella och det privata. Det är ett tecken i vår samtid. Inför framtiden kan vi nog utgå från att omvärldsbevakning fortsätter att utvecklas med de kommunikationsmedel som står till förfogande. Däremot kan det vara en svårare sak att organisera eller styra det här kreativa och intressedrivna arbetet, svarar Lindberg och Pilerot.
Har ni några konkreta tips till folkbibliotekarier gällande hur de kan ligga ”steget före” och hålla sig uppdaterade i sina yrkesroller?
– Resultaten visar att omvärlden som man spanar på beskrivs på olika sätt. Det kan handla om allt från att ha koll på samverkanspartners i den kommunala förvaltningen till att spana på sociala medier-trender inom bibliotekssektorn och att följa Babel på tv. På en mer övergripande nivå är det flera deltagare som betonar att världsläget och de globala politiska frågorna spelar stor roll för hur man förstår och utvecklar den egna verksamheten. Den som har engagemanget och förutsättningarna att växla fokus mellan de här nivåerna har nog goda chanser att ligga steget före. Här ligger förstås ett stort ansvar på den lokala biblioteksledningen också. Det är inte så många i studien som upplever att chefen har särskilt höga förväntningar på deras omvärldsbevakning, säger Lindberg och Pilerot.
Läs mer om forskningsprojektet här, länk öppnas i ny flik.
Foto på Jenny Lindberg: Elisabeth Ohlson.