På Apelgårdsskolan i Malmö får elevrepresentanter påverka vilka kulturupplevelser skolans elever får ta del av genom deras kultur- och biblioteksråd. Som pilotskola åt kultur- och grundskoleförvaltningen har biblioteksrådet dessutom delgett sina åsikter åt förvaltningen. Rådet drivs av skolbibliotekarien Catarina Walles och fritidspedagogen Henrik Ottosson. Vi har bytt några ord med Catarina Walles, som även är medlem i Svensk biblioteksförening, om vad skolrådet egentligen innebär.
Hur kommer det sig att ni startade ett kultur- och biblioteksråd?
– På Apelgårdsskolan fanns det sedan tidigare ett elevråd tidigare, eller ett rättighetsråd som vi kallar det. Det kändes som om fler elever borde komma till tals, så vi bildade flera råd, och kultur- och biblioteksråd blev ett av dem. Varför det blev just ett kultur- och biblioteksråd tror jag är av tradition, men det kan också kopplas till mitt eget intresse för kulturfrågorna utöver biblioteksfrågorna.
Vad gör ni i rådet?
– Vi träffas ungefär en gång i månaden och då finns det representanter från F-9 med. Vi informerar om kommande kulturarrangemang på skolan. Eleverna pratar om kulturarrangemang de har varit på, ibland med hjälp av oss. De berättar om vad de tyckte om arrangemanget, både positivt och negativt. Det gäller att ha högt i tak och lyssna. Vi får veta vad eleverna vill ha mer, eller eventuellt mindre av. Vi pratar om kommande verksamhet, så att eleverna kan berätta för sina klasskamrater.
Deras ambition är att rådet ska komma ut i området en gång per termin och prova på en aktivitet, berättar Catarina Walles.
– Precis innan jul hade vi på vårt möte en rundvandring i området, där vi tittade på skulpturer och annan offentlig konst i närområdet här på Rosengård. Självklart har vi också punkten önskeböcker, som är en stående punkt på alla möten som vi har på skolan. Det är viktigt att eleverna får en möjlighet att påverka utbudet i skolbiblioteket. Jag skriver ”vi”, för vi arbetar gärna i team och de vuxna i rådet är representanter för de olika stadierna och fritidsverksamheten där jag är representant för skolbiblioteket.
Vad innebär rådet för dig ur ett biblioteksperspektiv?
– Rådet innebär att jag har en referensgrupp att kommunicera med. Det gäller bland annat bokinköp, men även andra tankar kring skolbiblioteket, som till exempel när det ska vara öppet eller hur det ska vara möblerat. Önskeböcker innebär att vi kan prata om vilka böcker som ska finnas i vårt skolbibliotek. Jag pratar gärna om inköpspolicy och vad jag måste ta hänsyn till som bibliotekslag, skollag och läroplan. Dessutom måste vi tänka på vad som redan finns i skolbiblioteket och vad som saknas. Sedan ska vi ha böcker på de 36 språk som finns på skolan. Det är viktigt att eleverna vet att budgeten ska räcka till för att de ska få en förförståelse för att de inte alltid kan få alla böcker de önskar sig.
Vad innebär det för er att ni är en pilotskola för förvaltningen?
– Det är spännande och intressant att få vara en pilotskola. Naturligtvis är det en ära att få var en av de första pilotskolorna inom kultur på grundskoleförvaltningen. Vi kommer att få vara det i något år. Det innebär att eleverna får se föreställningar och vara med att välja utbud för andra elever. Vi får vara först med att se vissa föreställningar eller utställningar och eleverna får vara med och påverka. Detta är en del av implementeringen av barnkonventionen och ett bra praktiskt sätt för elever att vara med och påverka.
Vad har ni för framtidsplaner?
– Ett rådsarbete måste alltid vara pågående och utvecklande, så vi funderar på hur vi ska gå vidare ständigt och inte minst stärka elevdemokratin. Det vi pratade om på sista rådsmötet för läsåret och som eleverna önskar är att vi har möte en timme varje gång så att alla känner att de hinner få sin röst hörd. Vi har också från rådets sida önskat att få ha ett halvdags-råd en gång per termin så att vi hinner till exempel besöka stadsbiblioteket, eller någon kulturinstitution, eller kanske få arbeta med kultur praktiskt under en halvdag tillsammans. Vad det blir, bestämmer vi tillsammans med eleverna på vårt första möte läsåret 2022/2023.
Foto: Katarina Fornell.