Covid-19 innebar att Sveriges folkbibliotek var tvungna att ställa om och anpassa sin verksamhet efter en ny verklighet. I  rapporten ”Vad har ni saknat? Barn!” beskriver Emma Berge Kleber och Amira Sofie Sandin från Högskolan i Borås, institutionell medlem i Svensk biblioteksförening, vad personalen på sex folkbibliotek upplevde och lärde sig av att bedriva verksamhet för barn och unga mitt under en samhällskris.

Vilket är syftet med rapporten?
– Vi på Bibliotekshögskolan brukar emellanåt få förfrågningar om  forskningsuppdrag av olika slag. Denna studie gjorde vi på uppdrag av Kulturrådet. Syftet var att bidra med kunskap om förutsättningar under och konsekvenser av pandemin när satsningar inom Stärkta bibliotek genomförts vid projekt med barn och unga som huvudsaklig målgrupp. Syftet konkretiserades genom följande forskningsfrågor: 1. Vilka utmaningar har biblioteken stött på vid genomförandet av Stärkta bibliotek under pandemin? 2. Hur har biblioteken anpassat sig efter dessa utmaningar? 3. Vilka lärdomar tar biblioteken med sig in i framtiden utifrån erfarenheterna under pandemin?

Vilken metod använde ni för undersökningen?
– Vi läste projektansökningarna utifrån ansatsen att vi ville identifiera bibliotek som i sina projektbeskrivningar skrev fram arbetet med FN:s konvention för barnets rättigheter. Vi tittade bland annat även på bibliotek som skrev fram programverksamhet för och med barn och unga, samt ansökningar där biblioteken hade lyft fram arbete gentemot andra prioriterade grupper, till exempel de nationella minoriteterna och flerspråkiga barn. Vi genomförde gruppintervjuer med sex kommuner som vi valt ut efter genomläsningar av projektansökningar till Stärkta bibliotek. Vid respektive intervju deltog två till tre personer som varit engagerade i att planera och genomföra ett projekt inom ramen för Stärkta bibliotek med fokus på barn och unga. Resultaten analyserade vi sedan med hjälp av en ”SWOT-analys” där vi utifrån intervjusvaren identifierade styrkor och svagheter inom biblioteksorganisationen såväl som hot och möjligheter i omvärlden under pandemin.

Vilka resultat kom ni fram till?
– Det finns efterfrågan om mer konsekvensanalyser kring hur barn- och ungdomar påverkas av olika beslut. Det uttrycks också en önskan om nationell samordning som stöd för biblioteken, men att det också ska finnas utrymme för lokala anpassningar. Studien visar bland annat att bibliotekspersonal har varit flexibel och gjort en rad olika anpassningar för att nå barn och unga under pandemin, att vikten av kommunikation inte får glömmas bort, och vikten av det fysiska mötet med biblioteksanvändare. Arbetet med barns delaktighet i biblioteksverksamhet, relationsbyggandet och implementering av Barnkonventionen försvårades mycket när personalen inte kunde träffa barn och ungdomar under pandemin.

Barn och unga var en grupp som påverkades särskilt i sin biblioteksanvändning under pandemin, berättar Berge Kleber och Sandin.

– Barn är en grupp som ofta är beroende av engagerade vuxna för att få tillgång till biblioteket och dess resurser. Det visade sig också att digitala anpassningar var en metod som användes för att nå ut till barn och unga. Det fanns fördelar med det, men också vissa svårigheter som exempelvis barn- och ungas digitala trötthet, och även att alla barn- och ungdomar inte alltid har tillgång till nödvändig utrustning.

Läs rapporten ”Vad har ni saknat? Barn!” här, länk öppnas i nytt fönster!