Den 19 januari presenterade regeringens utredare förslagen i Skolbibliotek för bildning och utbildning SOU 2021:3 som går ut på att ge alla elever i grund- och gymnasieskolan en likvärdig tillgång till bemannade skolbibliotek. Svensk biblioteksförening är mycket positiv till utredningens förslag.
Om de genomförs kommer landets elever få en betydligt bättre och mer likvärdig skolbiblioteksverksamhet som stärker deras läsutveckling och medie- och informationskunnighet.
Våra övergripande synpunkter på utredningens förslag är:
Bemanning
”Utredningen föreslår att det ska framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara bemannade.” Detta är för oss centralt. Vi håller också med om formuleringen ”Fackutbildade bibliotekarier har, genom sin professionsförberedande utbildning, fått möjlighet att utveckla kunskaper och färdigheter som ger dem särskilt goda förutsättningar att främja elevers läsande och medie- och informationskunnighet. I andra hand kan personal med en annan relevant examen, exempelvis lärarexamen, anställas för skolbiblioteksverksamheten.” Det visar även den forskningsöversikt som Kungliga biblioteket låtit ta fram kopplat till den nationella biblioteksstrategin. Utredningen vill inte sätta ett exakt antal bemanningstimmar per elevantal (som t ex nu föreslås i en utredning angående elevhälsans personal. Där kunde man ha sett en skarpare formulering, men vi förutsätter att detta blir tydligare i Skolverkets allmänna råd som utredningen föreslår ska komma som vägledning för skolledare.
Kompetens
För att nå upp till den kvalitet som utredningen eftersträvar krävs fler fackutbildade bibliotekarier. Utredningen föreslår därför att utöka antalet utbildningsplatser inom biblioteks- och informationsvetenskap med 100 platser per år. ”Det innebär en ökning med nästan 20 procent från nuvarande nivå.” Utredningen föreslår dessutom en forskarskola inom biblioteks- och informationsvetenskap. En sådan forskarskola förväntas stärka biblioteksforskningen och förbättra universitetens och högskolornas möjligheter att rekrytera undervisande personal med rätt kompetens till utbildningarna inom biblioteks- och informationsvetenskap, vilket har särskilt stor betydelse när utbildningsplatserna ökar.” Bägge dessa delar är av största vikt för att uppnå den kvalitet och likvärdighet på skolbiblioteksverksamhet som utredningen eftersträvar. Utredningen föreslår också en 60 poängs utbildning Vidareutbildning av lärare för skolbiblioteksverksamhet, VALS. Den ska anordnas under en treårsperiod. Detta ser vi bara som en nödlösning för att tillgodose de kommuner som inte lyckas rekrytera fackutbildade bibliotekarier. Vi förstår att det kan vara nödvändigt just under en övergångsperiod, men bör inte permanentas. Lärare är det ju dessutom en brist på och bör i första hand användas som just lärare. Precis som utredningen föreslår är det däremot viktigt att bibliotekarier och lärare lär sig att samarbeta och det gärna redan i grundutbildningen: ”Bibliotekariers och lärares förståelse för varandras kompetenser är central för ett väl fungerande samarbete. Utredningen bedömer att det vore fördelaktigt om lärarutbildningen och utbildningen inom biblioteks- och informationsvetenskap samarbetade mer med varandra.” Om nationellt centrumet för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) inom Skolverket får uppdraget att stötta utveckling och fortbildning anser vi att NCS bör förstärkas med kompetens inom MIK. ”NCS kan verka för att kunskapen om skolbibliotek ökar inom skolväsendet bland annat genom att samarbeta med de regionala nätverken för språk-, läs- och skrivutveckling.”
Skolledning
Vår erfarenhet säger oss att det stämmer väldigt väl att skolledare behöver få tydligare vägledning kring skolbiblioteken bl a i läroplaner men också som Allmänna råd från Skolverket. Ur utredningen: ”Det är därför viktigt att såväl skolbibliotekarier och lärare som rektorer och skolchefer behandlar skolbiblioteksverksamheten som en del av den pedagogiska verksamheten. Utredningen föreslår att det ska tydliggöras i läroplanerna att rektor ska ansvara för att samarbetsformer utvecklas mellan skolbibliotekarier och lärare. Rektor kan på detta sätt skapa förutsättningar för en skolbiblioteksverksamhet som på olika sätt stärker elevers bildning och utbildning.” Vi stöder utredningens förslag att rektor i första hand ska vara chef för personalen i skolbiblioteket, som på det sättet naturligt kommer in i kvalitetsarbetet: ”Rektor är ansvarig för skolenheternas kvalitetsarbete och det är därför väsentligt att rektor är väl insatt i skolbiblioteksverksamheten. Rektor bör, bland annat av detta skäl, enligt utredningen, vara chef över personalen i skolbiblioteket.” Om en skolbibliotekarie har ansvar för flera skolbibliotek kan det dock vara aktuellt att det är skolchefen som är chef, kanske särskilt i små kommuner.
Skolbibliotekssamordnare
Det är absolut nödvändigt att skolbibliotekarierna får möjlighet till stöd och fortbildning för sitt uppdrag. En del av det kan organiseras med hjälp av skolbibliotekssamordnare eller skolbibliotekscentraler. ”Utredningen bedömer att det finns tydliga fördelar med att på skolhuvudmannanivå utse en skolbibliotekssamordnare som exempelvis kan hålla i nätverk, anordna kompetensutveckling och delta i rekryteringar. Denna typ av aktiviteter bedöms bli ännu viktigare när skolbibliotekets uppdrag förtydligas och när fler skolbibliotekarier anställs. En skolbibliotekssamordnare kan också på olika sätt arbeta för en ändamålsenlig samordning av beståndet och bemanningen.”
Skolbiblioteksplaner
Vi stöder utredningens förslag att skolbiblioteksplaner blir obligatoriska och kopplas till biblioteksplaner. I det fall där samverkan sker mellan folkbibliotek och skolan är det absolut nödvändigt att skolbiblioteksuppdraget regleras skriftligt i en särskild överenskommelse.
