Sedan 1964 delar Svensk biblioteksförening ut Bengt Hjelmqvists pris. Vi blickar tillbaka på prisets 60-åriga historia och tittar närmare på personen bakom priset.

Bibliotekslegendaren Greta Renborg, Svensk biblioteksförenings nuvarande styrelsemedlem Peter Björkman, och nu senast – Mimmi Söderholm från Västerås bibliotek. Det är några av de 59 pristagarna som har tilldelats utmärkelsen Bengt Hjelmqvists pris.

Priset ges till såväl praktiska som teoretiska insatser, en samlad gärning eller en enstaka prestation kan belönas. Priset kan även ges till flera personer gemensamt eller bibliotek, som i sin verksamhet eller utformning representerar en insats utöver det vanliga. Men vem var egentligen Bengt Hjelmqvist?

Om Bengt Hjelmqvist

Bengt Hjelmqvist (1903–2005) var klassiskt lärd, akademiskt skolad och en stor humanist. Han var född i Lund där fadern var professor och modern barnboksförfattare. Han tillhörde 1920-talets studentgeneration i Lund och ingick i den första berömda kretsen kring studenttidningen Lundagård, med stora humanister som till exempel författaren Hjalmar Gullberg.

Fotograf: Kristoffer Lindblad.

Bengt Hjelmqvist var främst en biblioteksideolog, en tänkare och ämbetsman verksam under så många decennier att han i stort sett följde och påverkade hela den moderna svenska folkbiblioteksutvecklingen. Han arbetade på Skolöverstyrelsen år 1939–1969. Från bibliotekskonsulent gick han hela vägen till chef och avdelningsdirektör för bibliotekssektionen. Det var decennier då det moderna svenska folkbiblioteket växte och formades och där ny mark bröts. Den som läser någon av hans många artiklar och krönikor i dag slås av den framsynta och ständigt prövande tolkningen av vad ett folkbibliotek är och hur dess uppdrag kan utformas och utvecklas.

”Biblioteken tillhör alla”

Med en imponerande klarsyn fångade Bengt Hjelmqvist upp framtidens bibliotek när han diskuterade samtidens bibliotek. I sin bok Landet Bibliotopia, som kom ut 1954, formulerade Bengt Hjelmqvist en ideal dröm om framtidens bibliotek. Idag har vissa delar av det han föreslog genomförts, men andra delar diskuteras fortfarande – vilket visar både hur framsynt och fördomsfri Bengt Hjelmqvist var, och hans förmåga att tidigt identifiera behov. Han föreslog bland annat att böckerna ställs upp efter ”intressegrupper” eftersom den stränga systematiken erbjuder svårigheter för otränade besökare, ett förslag som än idag är kontroversiellt. ”Biblioteken tillhör alla” var ett självklart credo för Bengt Hjelmqvist, som i enlighet med detta ofta återkom till öppettiderna: ”det skall vara öppet när folk har tid att gå dit”.

– Bengt Hjelmkvist är en person man som bibliotekarie har i bakhuvudet, som en slags guide och stöttepelare i arbetet med lika tillgång. Hans vision om inkluderande och tillgängliga bibliotek känns på många sätt relevanta än i dag, säger Anya Feltreuter, som är ordförande i juryn för priset och bibliotekarie på Vallabiblioteket, Linköpings universitet.

Hjelmqvist ansåg att en av hörnpelarna i biblioteksverksamheten var litteratur och läsning och var också en medveten förespråkare för att bibliotek skulle vara funktionella och inbjudande. Vid 101 års ålder, vid ett symposium, gjorde han en elegant sammanfattning av politik och bibliotek: ”Per Albin Hansson skapade folkhemmet. Vi gjorde biblioteken till samhällets vardagsrum.” Läs mer om Bengt Hjelmqvist här (pdf).

”Ett ärofyllt pris”

Porträttbild på Mimmi Söderlund.
Bild på Mimmi Söderlund.

– För mig är Bengt Hjelmqvists pris ett ärofyllt pris eftersom det belyser det idoga arbete som bibliotekarier runt om i Sverige gör varje dag för att säkra tillgång till biblioteksverksamhet för alla. Bengt Hjelmqvist var ju en stark förespråkare för tillgänglighet och öppenhet, så det känns viktigt att de aspekterna uppmärksammas, särskilt i en värld som blir allt mer polariserad och där tillträde till olika forum på många sätt begränsas. Att biblioteken – och bibliotekspersonalen – är en motpol till detta förtjänar att uppmärksammas, säger Anya Feltreuter.

I en intervju med Mimmi Söderlund, 2023 års vinnare av Bengt Hjelmqvists pris, lyfter hon hur priset kan vara en bekräftelse på att ens arbete som bibliotekarie är betydelsefullt. Söderlund fick priset för sitt arbete med hbtqi-frågor som lett till landets första regnbågsbibliotekarietjänster.

– För mig är det en bekräftelse på att det är fler inom biblioteksverksamhet som tycker att de här frågorna är viktiga. Det glädjer mig väldigt mycket. Personligen kan jag ofta känna att jag inte gör tillräckligt, att jag borde göra mer. Det kanske även är en liten påminnelse om att det jag gör också är viktigt, säger hon.