Som medlem hos Svensk biblioteksförening kan du gå med i en rad olika expertnätverk. Ett av dessa nätverk är Expertnätverket för bibliotekens arbete med hbtq+. Vi har pratat om nätverket med Eleonor Pavlov, bibliotekarie på Lunds kommuns folkbibliotek och kontaktperson för nätverket.
Expertnätverket för bibliotekens arbete med hbtq+ har funnits ett bra tag, men 2020 gjorde det en förändring: de lade till ett plustecken efter ”hbtq” för att signalera att de även inkluderar andra utanför än de som ryms inom begreppet hbtq. Därefter har nätverket gjort en guide på både svenska och engelska, som presenterats både i Sverige och internationellt.
Vad innebär det att vara med i expertnätverket?
– Nätverken är ett sätt att träffa andra som jobbar på bibliotek och byta erfarenheter och bolla idéer. Det är värt mycket att få komma utanför sin egen verksamhet, att få se hur det fungerar i andra delar av landet och på andra sorters bibliotek. Nätverkets mejllista och sociala medier ger möjligheten att lyfta aktuella frågor – både litet och stort, negativt och positivt. Det är också en möjlighet att ge och få tips om saker som rör bibliotek och hbtq+.
Vilken är den viktigaste frågan ni arbetar med just nu?
– En viktig fråga just nu är så klart valet. Vi har skrivit en text till Biblioteksbladet om regnbågsflaggor och bibliotek, för att försöka förhindra att de kontroverser kring regnbågsflaggor på bibliotek upprepas. Under hösten kommer vi också ha en gemensam träff tillsammans med skolbiblioteksnätverket. Vår tanke är att vi ska försöka få till ett komplement till vår guide, ”Guide för bibliotekens arbete med hbtq+”, som vi har arbetat fram i vårt nätverk. Vi upptäckte att det fanns sådant som är specifikt för skolvärlden som vi inte hade täckt in i vår guide, och kände att det var relevant att komplettera med något som vänder sig till bibliotekspersonal i skolans värld.
Varför är det relevant att ha ett expertnätverk för just hbtq+?
– Bibliotek ska vara till för alla. När det gäller personer utanför normen, som ju hbtq+-personer i många lägen räknas som, kan det behövas extra ansträngningar. Det handlar inte i första hand om att anpassa verksamheten, men det kan finnas anledning att ägna särskild uppmärksamhet åt inkluderingsfrågor, däribland hbtq+. Vårt nätverk är en del av detta arbete genom att vi kan stötta varandra och komma med förslag på hur personal kan arbeta med dessa frågor. På många ställen är ett mer strukturerat inkluderingsarbete bara i uppstartsfasen, på vissa ställen har det kanske inte ens funnits möjlighet att börja, och då är nätverket viktigt för att inspirera och visa på hur det går att arbeta med hbtq+ på olika sätt.
Varför gick du med i nätverket?
– Jag har länge arbetat med inkluderingsfrågor på olika sätt. När jag gick utbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap skrev jag och min kursare Karin Westeman vår masteruppsats om att arbeta med hbtq+ på bibliotek. Vi använde bland annat Hallonbergens bibliotek, det första bibliotek som certifierades av RFSL, som praktiskt exempel och jobbade intensivt med att undersöka vad som görs och vad som kan göras för att skapa en verksamhet som mer aktivt synliggör och välkomnar hbtq+-personer. Det kändes logiskt att fortsätta arbetet i nätverket, inte minst när Lunds kommuns folkbibliotek, där jag jobbar, startade upp vårt hbtq+-arbete.
I delar av USA har det på senare tid varit problem med påtryckningar för att vissa bibliotek ska ta bort hbtq+-böcker. Är det någonting ni har märkt av i Sverige?
– I Sverige är vi i nuläget förskonade från detta. Det är klart att enskilda besökare kan ifrågasätta varför vi har en viss sorts böcker, men det finns få möjligheter för folk att kräva att specifika titlar tas bort. De lagar och förordningar som finns idag hindrar att det som sker i USA kan ske här på samma sätt. Däremot har vi sett hur politiker har velat gå emot Bibliotekslagens skrivningar exempelvis gällande personer med andra modersmål än svenska, så det är klart att det finns en oro att förutsättningarna ska ändras, inte minst nu i valtider när vi inte vet vilka partier som ska styra landet nästa mandatperiod.
Fotograf: Evelina Mibesjö.
