Runtom i landet firas idag internationella dagen för modersmål. Linköpings stadsbibliotek uppmärksammar dagen med bland annat en föreläsning av Elisabeth Zetterholm, biträdande professor i svenska som andraspråk vid Linköpings universitet.

Enligt Skolverket hade 29% av grundskolans elever rätt till modersmålsundervisning under läsåret 2021/2022, men av dessa elever var det endast 59% som deltog i modersmålsundervisning. Frågan om rätten till modersmålsundervisning har debatterats från och till genom åren, och inte minst bibliotekens roll är viktig för modersmålets status.

Varför är modersmålsundervisning viktigt?
– Det är viktigt ur många aspekter. Modersmålsundervisning ger kunskap i modersmålet, vilket kan stärka utvecklingen av andra språk då språkkunskaper förstärks om språken kan användas parallellt. Det gäller inte minst utveckling av ordförrådet på olika språk. Möjligheten att få undervisning i och använda sitt modersmål i skolan bidrar till ökad ämneskunskap om eleven kan använda alla sina språkliga resurser i flera ämnen. Modersmålet stärker också individers identitet och självkänsla, säger Zetterholm.

En social aspekt av att kunna tala och skriva på modersmålet är möjligheten att kommunicera med familjemedlemmar, vänner och släktingar. Flerspråkighet är en resurs både för individen och samhället, och att vara flerspråkig är positivt för individens kognitiva utveckling och kunskapsutveckling, menar Zetterholm.

Vilken roll kan biblioteken och bibliotekarier ha för att stärka modersmålens status?
– Biblioteken har stor betydelse för modersmålens status. Det är viktigt att barn och ungdomar, men även vuxna, kan läsa litteratur på sitt modersmål. För skolelever är det en möjlighet att öka både läslusten och läsförmågan samt ordförrådet. Om barn och ungdomar får möjlighet att exempelvis läsa samma bok på olika språk väcker det även nyfikenhet om hur text och bilder kan variera mellan böcker skrivna eller översatta till eller från modersmålet och exempelvis svenska språket, säger Zetterholm.

Du har beskrivit modersmålslärare som ”brobyggare”. Vad innebär det?
– Jag menar att modersmålslärare har en viktig roll för eleverna och deras familjer förutom att vara språklärare. De är länken mellan hemmet och skolan. Elever som växer upp i Sverige av utlandsfödda föräldrar kan känna att de befinner sig i ett mellanrum mellan hemmets och skolans kontext. Här har modersmålsläraren en viktig roll som brobyggare. De delar språk och ibland kulturell bakgrund med vårdnadshavare och elever. Vårdnadshavare och elever som har erfarenhet av en skolundervisning där förväntningar på exempelvis skolans och hemmets ansvar skiljer sig från den svenska skolan kan samtala om detta med modersmålslärare som har förståelse, säger Zetterholm.

I studier där Elisabeth Zetterholm, tillsammans med en kollega, har intervjuat modersmålslärare berättar de att de ibland översätter dokument, förklarar hur det svenska samhället och skolan fungerar men att det också är viktigt att ta vara på kultur, exempelvis sång och dans, som elever och vårdnadshavare har växt upp med. Elever som är födda i Sverige får på så sätt ta del av kulturer från länder där föräldrar och släktingar har sina rötter. Modersmålslärare är också viktiga för lärarkollegiet för att informera, och ibland tolka, när missförstånd uppstår på grund av olika erfarenheter mellan hem och skola, hävdar Zetterholm.

Du har bland annat studerat kartläggningssamtal av nyanlända elever i den svenska skolan. Berätta lite om det!
– Tillsammans med en kollega fick jag möjlighet att ta del av några samtal mellan nyanlända elever, vårdnadshavare, kartläggare, lärare och rektor. Det är viktigt att man vid dessa samtal sätter eleven i centrum så att elevens kunskaper och tidigare erfarenheter blir tydliga. Det bidrar till att eleven placeras i en lämplig klass för att studera på rätt nivå i olika ämnen. Eleverna har ibland erfarenheter med sig från undervisning, både till struktur och innehåll, som skiljer sig från den svenska skolan och då behöver den som leder samtalen vara lyhörd så att elevens kunskap blir synlig, menar Zetterholm.

I samtalet kan eleven ges möjlighet att berätta om sina förväntningar på den svenska skolan och ställa frågor om exempelvis användning av mobiltelefon, skolmat och idrott, berättar Zetterholm.

– Resultaten från kartläggningssamtalen bör användas för placering och som ett underlag för att ge lämplig stöttning i form av studiehandledning och modersmålsundervisning. Några nyanlända elever talar flera språk och behöver då välja ett språk för att delta i modersmålsundervisning. Kartläggningssamtalen kan genomföras med hjälp av tolk eller ett gemensamt språk, exempelvis engelska, säger hon.

Läs mer om programpunkten på Linköpings stadsbibliotek här, länk öppnas i nytt fönster!

Foto: Josefin Winzell.