Under fredagen på Bokmässan 2022 arrangerade förlaget Saga Egmont seminariet ”Biblioteken och den digitala backlisten”. Medverkade gjorde bland annat Karin Linder, generalsekreterare hos Svensk biblioteksförening.

I panelen satt även Stephanie Andén, publishing director Saga Egmont, Alexandra Harlegård, head of publishing Wapi, Eva Houltzén, vd Axiell Media och Birgitta Wallin, universitetslektor Högskolan i Borås. Moderator var Malin Elgborn, pedagog.

Saminariet inleddes med att moderator Malin Elgborn lyfte frågan gällande hur vi ser till att den digitala backlisten når biblioteksläsarna, vartefter Karin Linder i stället lyfte frågan gällande hur vi ser till att biblioteken kan använda den digitala backlisten för att fullgöra sitt uppdrag.

– Vi behöver ett litterärt Sverige, en litterär och läsande befolkning. I den kedjan har vi olika uppdrag, men vi måste se oss som ett slags system, med ett gemensamt ansvar, säger Karin Linder.

Birgitta Wallin uttryckte att vi inte bör särskilja på nya titlar och backlist-titlar, eftersom det är de nya titlarna som lockar in läsarna till olika författarskap. Eva Houltzén påpekade att biblioteken är en oerhörd plattform för att jobba läsfrämjande, och att förlagen och biblioteken där har ett gemensamt intresse. Även Stephanie Andén och Alexandra Harlegård, båda förlagsrepresentanter, instämde i att det är viktigt att samarbeta med biblioteken, men diskussionen öppnade även upp frågan om vad som egentligen är en backlist, eftersom hur en backlist ser ut skiljer mellan förlagen.

Moderatorn tog därefter upp tråden med Karin Linders inledning i samtalet, och lyfte frågan om skillnaden mellan kedja och system.

– Det har uppståt oförståelse i kedjan av varandras roller, men egentligen har vi ett gemensamt syfte. Vi borde prata om hur vi jobbar för att böcker och litteratur ska bli intressant för alla, säger Karin Linder.

Förlagsrepresentanterna hävdade  att biblioteken och dess roll i utgivningen för digital backlist är ”höljd i dunkel”. Karin Linder påpekade sedan att vi tidigare inte har haft användardata för att se vilka som läser vad, och bjöd även in förlagen till samtal med biblioteken.

Därefter diskuterades bland annat vilka målgrupper som läser e-böcker, och vad man kan göra för att nå ut till nya läsare. Birgitta Wallin förklarade  skillnaden mellan olika system i olika länder, att man till exempel i Norge har avtalat med samtliga förlag gällande backlist-böcker fram till år 2000. Finanseringsstrukturen skiljer sig åt mellan de nordiska länderna, men en lösning, påpekar Birgitta Wallin, är att göra som i Göteborg där man köper in enskild titlar och hanterar e-böckerna som tryckta böcker.

Diskussion uppstod även gällande hur man når nya användare, vilket är en utmaning men också möjlighet för biblioteken. Samtliga seminariedeltagare instämde i att det är en bra början i att samtala – alla parter emellan. Samtidigt, med en rådande hög inflation, kan det bli extra viktigt för politiker att stötta bibliotek. Att kommunala biblioteken kommer att ha en dålig ekonomi framöver är ett faktum, menar Karin Linder, vilket i sin tur kommer att drabba inköpen av digitala böcker.