Att Sverigedemokraterna har en exkluderande syn på bibliotek har stått klart länge för alla som tagit del av deras program. När deras ”skyltfönster” Sölvesborg nu omsätter teori till praktik är det dags för andra partier som valt att samarbeta med dem att fundera över konsekvenserna det får för allas rätt till kunskap, information och kultur. Det är hög tid att freda biblioteken från ingrepp som går ut på att utestänga människor och helt går på tvärs mot intentionerna i bibliotekslagen.
– Varför ska kommunala skattepengar läggas på att köpa in media som bara kommer att stå i en hylla och inte användas? Den frågar ställer sig Louise Erixon, kommunstyrelsens ordförande (SD) i Sölvesborg i DN (30/4-19). Utifrån en förment omsorg om skattebetalarnas pengar argumenterar hon för att snäva in det lokala folkbibliotekets uppdrag så att det inte längre tillgodoser alla invånares behov. Bakgrunden är att styret i Sölvesborg vill begränsa tillgången av medier på andra språk än svenska i den biblioteksplan som just nu tas fram i kommunen.
Men det är inte trovärdigt. I själva verket handlar om en högst medveten politik att snäva in bibliotekens uppgift och definiera bort målgrupper och uppgifter som inte är önskvärda. Det är bara att läsa innantill i SD:s egna dokument. I den motion som lades i riksdagen i höstas föreslås bland annat att endast svenska medborgare ska tillåtas ta del av bibliotekens hela utbud. SD vill också ändra bibliotekslagen så att uppgiften att särskilt prioritera personer som har annat modersmål än svenska tas bort. Detta är helt i enlighet med partiets kultursyn. Flerspråkighet är i deras värld något som hotar den svenska kulturen. I verkligheten är det förstås tvärtom, vilket också entydigt visas av forskning. Det är exempelvis lättare att lära sig svenska om man får stöd i sitt modersmål. Att göra det svårare för människor att få tillgång till medier på sitt modersmål är därför direkt kontraproduktivt. I Sverige talas ungefär 150 språk. Det betyder inte att alla folkbibliotek ska ha medier på alla språk utan det avgörs utifrån de lokala behoven. Beslutsfattare måste överlåta detta till professionen och deras sakkunskap.
Bibliotekslagen är en ramlag som lämnar stort utrymme för huvudmännen och professionen att omsätta i verkligheten. Men intentionerna bakom lagen är tydliga. Det handlar om att allas tillgång till information och kunskap är en väsentlig förutsättning för ett demokratiskt samhälle, formuleringar som i sin tur kan härledas till regeringsformen.
Svensk biblioteksförening är en partipolitiskt obunden organisation som arbetar för starka bibliotek. Vi kommenterar i normala fall inte enskilda biblioteksplaner i någon av landets 290 kommuner. Men i detta fall är det befogat. De förändringar som i fallet Sölvesborg är aktuella kan vid en snabb läsning verka oskyldiga, men de får förödande konsekvenser på sikt. Vi är också bekymrade över konsekvenserna om SD:s bibliotekspolitik skulle sprida sig över landet. Därför uppmanar vi alla partier som står bakom bibliotekslagen att värna den, och dess implementering i samtliga politiska församlingar. Låt inte en exkluderande syn på biblioteken få fäste utan stå upp för att biblioteken tillhör alla.
Johanna Hansson, ordförande Svensk biblioteksförening
Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening
