Jonas Söderholm är fil. dr., universitetsadjunkt på Sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås och en av våra talare under Forskardagen. Jonas kommer under föredraget att presentera två projekt. Det första är en studie av amerikanska verktygsbibliotek.

– Avhandlingsprojektet ”Borrowing and lending tools” handlar om tre amerikanska verktygsbibliotek. Syftet var att utforska; varför finns dessa verksamheter? För vem? Varför lånar människor verktyg från biblioteken? Och i ett större perspektiv: vilken roll spelar dessa verksamheter i samhället? Väl på plats blev det tydligt att jag hade förutfattade meningar som inte riktigt stämde. Min förväntan var att deltagarna skulle prata om globala samhällsfrågor som exempelvis miljö och klimat ur ett konsumtionsperspektiv och att biblioteket och lånandet där skulle ses som mindre pusselbitar för att möta utmaningar på en större skala. Istället visade det sig att det handlade i princip uteslutande om ett omedelbart lokalt perspektiv. Låntagare, personal och chefer berättade om den roll verktygsbiblioteket spelar i deras ”community” där och då. Det handlade om allt från att underlätta skötsel av trädgårdar till direkt inverkan på förutsättningar för sysselsättning och försörjning. En mängd lärdomar kan dras ur detta om vilken roll ett bibliotek som lånar ut saker kan ha för den hållbara samhällsutvecklingen lokalt.

Det andra projektet Jonas kommer att prata om under Forskardagen handlar om pågående forskning om utlån av välfärdsteknologi i Borås stad.

– Det pågående projektet ”Välfärdsbibblan” är en förstudie inför Borås stads satsning på en försöksverksamhet med utlån av välfärdsteknik till medborgarna. Välfärdsteknik är ett samlingsnamn på (digital) teknik som kan underlätta för äldre och personer med funktionsvariation att leva trygga, aktiva, delaktiga och självständiga liv. Kombinationen av denna typ av resurser med en lånebaserad, kostnadsfri biblioteksmodell öppnar för en mängd kopplingar till hållbar utveckling. Nu har projektet precis dragit igång men till Forskardagen har vi hunnit komma en bit på vägen. Jag ser fram mot att presentera nya erfarenheter under dagen!

Jonas kommer att knyta ihop föreläsningen i en kritisk diskussion om hur bibliotekens utlån kan betraktas ur hållbarhetsperspektiv. Han menar att det saknas forskning om bland annat verktygsbibliotek och om lånande överhuvudtaget.

– Min forskning kombinerar ett intresse för dessa två fenomenen. Bibliotekskonceptet används ju för att tillhandahålla en mängd olika saker idag. Varför? Var går gränsen för vad som kan lånas ut på ett bibliotek? När upphör ett bibliotek att vara ett bibliotek? Det har blivit tydligt på vägen att det existerar två parallella idealiseringar av bibliotek. Biblioteket är en institution som kännetecknas av en specifik typ av innehåll, främst böcker. Biblioteket är samtidigt också en institution som kännetecknas av ett specifikt sätt att tillhandahålla resurser, genom lånande. Det är inte självklart att det ena är överordnat det andra, eller att de två idéerna ens går ihop. Detta märks tydligt både i debatten de senaste åren i medierna och i de intervjuer jag gjort. Jag ser det även själv i hur jag som privatperson tänker på bibliotek. Det går att argumentera klokt för att biblioteket ska ägna sig åt kunskap och information, med en bas i litteratur och läsning. Och det går att argumentera klokt för att bibliotek ska föra samman människor med relevanta resurser, där dessa resurser av nödvändighet förändras med tiden och sammanhanget. Ett intressant spänningsfält och då har vi inte ens talat om bibliotekariens roll i det hela än, kanske den mest spännande frågan.

Varför titta på utlån ur hållbarhetsperspektiv?
– Det finns en komplexitet som lockar och fascinerar. Å ena sidan de positiva aspekterna som kanske är mer uppenbara, där vi kan koppla lånande till klimatperspektiv via minskad nyproduktion och sociala perspektiv via jämlik tillgång. Det är en ganska kort väg till att tänka på biblioteket som en del av det gröna och goda. Samtidigt finns outforskad mark gällande bibliotekens samhälleliga inverkan i en kontext av andra verksamheter. Vad innebär det för lokala järnhandlare att sådana verktyg de lever på att sälja även lånas ut av biblioteket? Det är troligen mer komplext än att det bara handlar om en endimensionellt negativ konkurrens för handlarna. Biblioteket kan exempelvis tänkas ha en uppmuntrande effekt. På samma sätt som att någon som blir bokläsare via biblioteket också kanske blir bokköpare. Och förbrukningsmaterial, spik, virke, färg och annat, måste ju fortfarande köpas. I vilket fall behöver denna typ av frågor ställas och mer studier göras. Inom vårt fält är vi ju traditionellt ganska ointresserade av kommersiella perspektiv och marknadernas ekonomi, en mestadels hälsosam distans säkerligen. Men ska vi ta oss an hållbar utveckling i all dess komplexitet måste även den sortens perspektiv vägas in. Det är lätt annars att svepas med av bara farten i en normativ, vag tanke att ju mer lånande desto bättre; lånande är ju cirkulärt och det cirkulära är det mycket snack om just nu, alltså måste det vara bra.

Jonas säger också att en av de kanske viktigaste utmaningarna våra lärosäten står inför är att betydligt fler mångvetenskapliga samarbeten behövs inom både forskning och utbildning för hållbar utveckling. Det är kostsamt, svårt och helt nödvändigt. Han menar att ur ett hållbarhetsperspektiv blir exempelvis hans egen forskning mer intressant i samarbete med forskare från andra ämnen. Projektet ”Välfärdsbibblan” är ett exempel på ett sådant samarbete. Det initierades av Leif Sandsjö, vårdforskare med inriktning på välfärdsteknologi. Mötet mellan deras två helt olika områden kan fånga in en betydligt bredare komplexitet än vad Jonas kunde gjort själv eller tillsammans med andra biblioteksforskare.

Varför ska man komma och lyssna på just din föreläsning?
– Det blir två konkreta exempel på olika typer av låneverksamhet som presenteras, redan i sig spännande ur ett biblioteksperspektiv. Sedan ges en mångfald av perspektiv på bibliotek och lånande ur ett hållbarhetsperspektiv, utöver de mest uppenbara. Slutligen landar mycket av mina resonemang i hur biblioteken gör så mycket bra redan som de gör och kanske inte måste slå knut på sig för att förnya sig. Det kan ju också vara intressant för er i branschen att höra!

Vad är det viktigaste du vill att deltagarna ska ta med sig efter att ha lyssnat på dig?
– Biblioteket handlar fortsatt om att vara relevant för just sina besökare och låntagare och det är inget som förändras, bara förstärks, ur ett hållbarhetsperspektiv. Jag varken förordar eller förutspår att alla bibliotek ska låna ut allt.

Foto: Suss Wilén