Karin Linders krönika från senaste numret av Biblioteksbladet, nummer 6 2020.
I våras lyssnade jag på en podd med LO:s utredare Marika Lindgren Åsbrink som pedagogiskt förklarade begreppet social ingenjörskonst. De stora miljonprogrammen är ett bra exempel på hur miljoner svenskars bostadsstandard förändrades radikalt. Inte enbart bostaden var viktig, utan också mål som bättre allmän hygien genom moderna badrum, vattenklosetter och måttanpassade kök. Miljonprogrammen påverkade flera generationer och satte många bollar i rullning till det bättre, men idag pratar vi om dem som ett bekymmer eftersom de ofta förknippas med ful arkitektur.
Biblioteksverksamhet är social ingenjörskonst at its best. Fri tillgång till kunskap och information minskar klyftor och socioekonomisk snedfördelning. De personliga berättelserna om hur biblioteken varit en räddare i nöden för författare, trångbodda, nyanlända likväl som forskare på högre nivå är välkända.
Ändå upplever många i branschen en frustration över att alla bär på sin egen historia av biblioteket, och att den personliga relationen alltid kommer först. Det finns flera aspekter av biblioteket: den vi som individer upplever, men också den gemensamma, den samhälleliga aspekten. Det är den som är den sociala ingenjören. Det finns en risk att man bara ser en sida av bibliotek och inte hela maskineriet.
Den 11 september 2022 är det riksdagsval. Samtidigt hålls de allmänna valen till kommun och regionfullmäktige. I Sverige är det stort medialt fokus kring riksdagsvalet medan de två andra valen nästan bagatelliseras. Men för flertalet bibliotek spelar även dessa två nivåers politiker stor roll. År 2022 kan just nu också kännas som långt fram i tiden och vi har en pandemi att besegra, men det är nu det är dags att agera för att visa bibliotekens samhällsnytta.
Det finns flera aspekter av biblioteket: den vi som individer upplever, men också den gemensamma, den samhälleliga aspekten. Det är den som är den sociala ingenjören.
Redan 2021 kan vi bjuda in beslutsfattare och politiker på alla nivåer för att berätta om de effekter som bibliotek för med sig inom sitt område. Första gången jag besökte ett sjukhusbibliotek och insåg hur boktips och avancerad medicinsk informationssökning samsades inom en verksamhet var som en stor Lidnersk knäpp. Fler borde se och förstå ingenjörskonsten i informationsförsörjning.
Varje bibliotek har sin specifika funktion men det finns anledning att tala för hela biblioteksväsendets gemensamma uppdrag och samtliga aspekter av bibliotekslagens portalparagaraf: allas likvärdiga tillgång till kunskap och information. Svensk biblioteksförenings vision är utmärkt som utgångspunkt.
Det räcker med en snabb omvärldsanalys och ett hastigt överslag av ekonomin 2022 för att inse att arbetet måste börja nu. Berättelsen om biblioteket får inte stanna vid den individuella relationen utan måste ses som en samhällsbyggande kraft. Annars finns det risk att bilden av miljonprogrammets fula arkitektur smittar av sig. Minnen från en svunnen tid.
Karin Linder
Generalsekreterare Svensk biblioteksförening
