Nu har Gävleborg fått sina första bokhäxor – som genom en särskild metod ska få unga att känna sig sedda och läsa mer.

Bokhäxorna i Gävleborg har varken spetsig häxhatt, vårta på näsan eller kopplingar till Blåkulla. Däremot har de särskilda metoder för att nå fram och arbeta läsfrämjande med ungdomar mellan 13 och 25 år.

– Jag tycker att det är jätteroligt att vara en av Gävleborgs två första bokhäxor. Bokhäxan är en läsfrämjande metod som vänder sig till unga och det känns extra kul att få jobba lite mer med den målgruppen. Vi hoppas att Bokhäxan kan vara ett sätt att locka unga till läsning. En viktig del av Bokhäxan är att få ungdomarna att känna sig sedda. Vi vill ge dem ett personligt lyckobrev som bekräftar dem och får dem att må bra. Dessutom får de tre utvalda boktips som antingen träffar rätt eller utmanar beroende på vad de vill med sin läsning, säger Carola Forslund, som är en av Gävleborgs bokhäxor och jobbar som bibliotekarie på Hudiksvalls bibliotek.

Bokhäxan är en biblioterapeutisk och läsfrämjande metod som startade i Sverige redan år 2011. I en samtid där tarotläsning och astrologi ter sig allt vanligare, kan Bokhäxan tänkas ses som ett tidsenligt fenomen och ett kreativt sätt att nå ungdomar på.

Metoden innebär att ungdomarna fyller i ett formulär på nätet och sedan får de ett lyckobrev och tre personliga boktips tillbaka. I formuläret kan ungdomarna berätta om sig själva, vad de tycker om eller inte tycker om, vad de funderar på, vad de tycker om att läsa eller inte tycker om att läsa och vad som är viktigt i deras liv. Detta görs genom 20 öppna frågor som alla börjar med ”Jag är”. Man kan också byta ut verbet ”är” mot något annat verb, till exempel ”vill”, ”gillar”, ”avskyr” eller ”längtar efter”. Det är sedan upp till bokhäxorna att använda den text ungdomarna har skrivit om sig själva för att skapa ett personligt lyckobrev och tre unika, personligt utvalda boktips till dem.

I stället för trollspö – biblioterapi

– Bokhäxan bygger på BRIS-metoden och handlar dels om att hitta rätt bok till rätt person, dels om att få ungdomarna att känna sig sedda och bekräftade. I formuläret har ungdomarna möjlighet att skriva om saker de grubblar över; det kan vara döden, relationer, sexualitet, missbruk, identitet eller vad som helst. Vi är inga terapeuter och kan inte ge råd om livet. Men vi kan ge dem hopp och få dem att känna sig sedda och må bra för en stund med våra lyckobrev. Och vi kan tipsa om böcker som handlar om det de vill läsa om. Vi kan tipsa om böcker de känner igen sig i eller som kan ge dem mod, styrka, hopp eller läkning om de mår dåligt, berättar Forslund.

Bokhäxorna fokuserar även på läsfrämjande genom att ge boktips som speglar ungdomarnas smak, intressen och läsnivå.

Illustration för Bokhäxan av Ivar Ferling.
Illustration för Bokhäxan av Ivar Ferling.

– Men vi kan också ge tips på böcker som utmanar dem, något som är helt utanför deras ”comfort zone”. Vi kan ge tips på böcker för den som har svårt att komma igång med sin läsning eller för den som har fastnat med läsningen. Allt beroende på vad de vill med sin läsning och vilka önskemål de har, säger hon.

Bokhäxan finns för närvarande även i Västernorrland, Jämtland och Härjedalen. Örebro är på väg in, och Unga Lukas stödchatt kommer också att få en länk till Bokhäxan. Samtliga bokhäxor delar på de inkommande formulären, enligt en rättvis fördelningsmodell. Det spelar alltså ingen roll var i landet den unga personen bor.

– Hittills finns det bara två bokhäxor i Gävleborg, så än så länge jobbar vi ihop med Västernorrlands bokhäxor. Det innebär att vi delar på alla ”uppdrag” som kommer in oavsett om de är till Gävleborg eller till Västernorrland. Våra förhoppningar är att Bokhäxan ska bidra till att ungdomar får en positiv syn på läsande och på biblioteket och att de ska känna sig sedda, stärkta och bekräftade i sin kontakt med vuxna, säger Forslund.