Klara Önnerfält och Lotta Davidson-Bask, Gymnasieskolan Spyken samt Hanna Andersson, Sjöbo bibliotek, tilldelas Svenska Akademiens bibliotekariepris för år 2024.

Pristagarna får 50 000 kronor per pris. Dessutom tilldelas till bibliotekariernas respektive arbetsplatser 30 000 kronor var.

Klara Önnerfält och Lotta Davidson-Bask tilldelas priset ”för deras inspirerande och glädjefyllda engagemang för läsning”. De båda arbetar med bokcirklar, boksamtal och författarbesök. De har även ett Instagram-konto med boktips och skolbibliotekspodden Flödet. Erfarenheter från podden har givits ut i boken Klaras och Lottas skolbibliotek: idéer och förslag från Flödet (2021).

– Det betyder mycket efter tjugo år i kommunal tjänst som skolbibliotekarier. Det är ett erkännande av det vi gör, säger de båda om priset.

Med prispengarna till arbetsplatsen hoppas de kunna göra roliga saker med sina elever, en förhoppning är att skolan lägger till en slant så att skolbibliotekarierna kan arrangera en stor litteraturfestival.

Något som de är särskilt stolta över i sina karriärer som skolbibliotekarier är podcasten Flödet.

– Vi vill lyfta att skolbibliotek inte är ett solojobb. Vi är nöjda över alla samarbeten, med elever, skolledare, bibliotekarier, lärare och andra som liksom vi tror på alla barns och ungas tillgång till litteratur och information. Om vi ska nämna något som vi är lite extra stolta över är det att vi genom vår plattform Flödet – en podd om skolbibliotek i över sju år delat med oss av våra erfarenheter och på olika sätt fört fram kravet på alla elevers tillgång till skolbibliotek.

Vad är viktigast för er i rollen som bibliotekarier?
– Vi försöker hela tiden göra ett bra jobb, vara professionella och prioritera rätt saker. Vi vill når alla elever med undervisning i medie- och informationskunnighet (MIK) och läsfrämjande verksamhet, säger Önnerfält och Davidson-Bask.

Prisad för sitt arbete på folkbibliotek

Hanna Andersson, Sjöbo bibliotek, tilldelas Svenska Akademiens folkbibliotekariepris för hennes ”målmedvetna inkludering av personer med funktionsnedsättning i bibliotekets verksamhet”.

Porträttbild på Hanna Andersson.
Pristagaren och bibliotekarien Hanna Andersson.

– Jag är chockad och samtidigt otroligt glad. Priset ger en bekräftelse på att vi är på rätt väg och att vi ska fortsätta arbetet med inkludering och tillgänglighet med full kraft. Jag vill lyfta fram alla mina kollegor och chefer på Sjöbo bibliotek och hela avdelningen Kultur och fritid som tillsammans med mig fokuserar på det här, säger Andersson.

För prissumman som går till arbetsplatsen hoppas hon att vidareutveckla tvärkonstnärligt arbete på biblioteket tillsammans med målgrupper med särskilda behov.

– I höst kommer vi till exempel att ha en konstutställning i konsthallen på tema rymden med konstnären Lina Karna Kippel. Det hade varit spännande att arbeta med bild-, dans- och musikpedagog i anslutning till rymdtemat och väva in lyrik och textsamtal med bildstöd och taktila material, säger hon.

Vad är du mest nöjd med att ha uträttat i din karriär hittills?
– Utan tvekan är arbetet med barn, unga och vuxna och deras interaktion med musik, konst och litteratur i Bibblan sjunger-projektet bland det viktigaste och finaste jag upplevt. Att hitta sin röst och använda den i biblioteksrummet kanske får någon att ta steget och göra sin röst hörd även i andra delar av samhället? Jag vill gärna hoppas och tro det. Till exempel fick vi efter en hel termin av musikträffar med barn i anpassad skola höra ett av barnens röster och det var helt magiskt. Vi visste inte att barnet hade en fysisk röst. Vi hade sett ansiktet spricka upp i stora leenden när favoritmusiken spelades, men aldrig hört rösten. Det här arbetet har skapat många sådana fantastiska upplevelser, säger Andersson.

För Hanna Andersson är utveckling av verksamheter centralt i hennes roll som bibliotekarie.

– Jag vill göra skillnad och skapa någon slags förbättring och tycker om att samarbeta både inom och utanför bibliotekets gränser. Centrala frågor är bibliotekets demokratiska uppdrag, litteraturen och det läsfrämjande arbetet, arbetet med delaktighet, barns rättigheter, rätten till sitt modersmål, språkutveckling och så klart: de prioriterade grupperna, säger hon.