Gör folkbiblioteken till samhällsviktig verksamhet. Skapa nationell samsyn kring när de kan behöva stänga. Ta vara på deras självklara plats i samhället. Det är några av slutsatserna i den rapport vi idag publicerar om biblioteken och pandemin. Läs vår intervju med rapportförfattaren.
Rapporten är skriven av Lisa Gemmel, utredare vid Svensk biblioteksförening, som också presenterar den i ett panelsamtal som just nu kan ses på Folk och Kulturs digitala plattform. Rapporten bygger på de samtal vi i höstas förde med bibliotekschefer i vår medlemskår.
Under hösten har du pratat med bibliotekschefer från 23 kommuner om hur pandemin påverkat deras verksamhet. Vilka är dina starkaste intryck?
– Jag är imponerad. Många folkbibliotek har klarat av att upprätthålla stora delar av sin verksamhet under svåra förhållanden, och lyckats balansera användarnas krav med smittskydd för de egna medarbetarna.
”Ställ inte in, ställ om” har varit ett mantra i samhället i stort under pandemin. Hur har det sett ut hos folkbiblioteken?
– Det har sett olika ut. Vissa folkbibliotek har gjort vad de kan för att kunna erbjuda publik verksamhet. Men sådant som tillgänglighetskrav i form av textning och upphovsrätt för böcker vid sagostunder har gjort det svårare att bedriva publik verksamhet än vad många trodde. Andra folkbibliotek har valt att inte ha någon publik verksamhet, eftersom publik verksamhet online når utanför kommungränsen och konkurrerar dessutom med annat strömmat material. Vad kan kommunen erbjuda online som är unikt? Och vad ska kommuninvånarnas pengar gå till?
I rapporten beskrivs en avsaknad av samverkan kommuner emellan. Vilka bekymmer har det lett till under pandemin?
– På det stora hela har det skapat en väldigt ojämlik tillgång till bibliotekstjänster över landet. För enskilda kommuner och folkbibliotek har det inneburit att invånare i en kommun vars bibliotekslokaler har stängt, har åkt till grannkommunen för att uträtta sina biblioteksärenden. Det har lett till trängsel på de öppna biblioteken och medfört risk för att även de måste stänga.
Hur kan man komma tillrätta med ett sådant problem inför kommande kriser?
– Pandemin har varit något av ett uppvaknande för många kommuner vad gäller folkbibliotekens roll i samhället. Det är inte bara en plats att låna böcker på, utan många kommer dit, på gott och ont, av andra skäl. Kommunerna måste se över folkbibliotekens roll i kris, och ta tillvara på bibliotekens självklara plats i samhället som informationsförmedlare och mötesplats.
Kommunernas ekonomi ser generellt sett svag ut framöver. Vilka faktiska konsekvenser kan det få för folkbiblioteksverksamheten?
– Kommunernas försämrade ekonomi gör att många folkbibliotek kan tvingas till nedskärningar – vissa bara i verksamhet, andra kan behöva dra ner på personal. Det drabbar i sin tur invånarna som får sämre biblioteksservice i form av mer meröppet och mindre publik verksamhet.
Pandemin har bidragit till att synliggöra en del problem, bland annat ojämlikheten över landet, och skillnaden mellan folkbibliotekens uppdrag på papper och i verkligheten. Vad behövs nu från politiskt håll?
– Folkbibliotekens roll i kommunernas krisorganisation behöver uppmärksammas och förtydligas. Svensk biblioteksförening vill att folkbiblioteken blir samhällsviktig verksamhet i samtliga kommuner och inlemmas i kommunernas krisorganisation, inte i rollen som värmestugor utan som informationsförmedlare och uppbärare av demokratiska principer. Föreningen ser också att det behövs en nationell samsyn kring under vilka omständigheter folkbiblioteken ska stänga sina lokaler och eventuell verksamhet. Den ojämlika tillgången till folkbiblioteken i Sverige under pandemin är oacceptabel.