Under Biblioteksdagarna 2023 i Linköping kommer Magnus Hjort, vikarierande generaldirektör vid Myndigheten för psykologiskt försvar, att medverka i ett samtal om bibliotekens roll i totalförsvaret. Vi har pratat med honom om bibliotek, kalla kriget, och vad ett psykologiskt försvar egentligen innebär.

Hur känns det att medverka i Biblioteksdagarna?
– Det känns jättebra. Temat “öppenhet” är otroligt viktigt och också något som vi på myndigheten har som uppdrag att jobba för och står för: att bevara vårt öppna och demokratiska samhälle. Jag tycker att det är roligt att möta biblioteksvärlden och kunna ge våra perspektiv, ha en dialog och se hur de känner att vi kan mötas i vår gemensamma strävan att vårda och värna vår demokrati och vår öppenhet, svarar Hjort.

Hur anser du att biblioteken kan arbeta med att stärka både sin egen och invånarnas beredskap?
– Jag tror att bibliotek har mycket att bidra med som en informationshub, där man kan ta del av väldigt mycket olika information från olika perspektiv. Allt det tror jag stärker vår förmåga att känna igen desinformation, propaganda och annat som riktas mot oss från främmande makt eller andra aktörer. Jag tror att biblioteken har en väldigt viktig uppgift här, säger Hjort.

Magnus Hjort lyfter även den strategi för bibliotek som regeringen tog fram i april 2022; där står det att biblioteken har en funktion inom totalförsvarets civila del genom att värna om tillgången till faktabaserad och trovärdig information i såväl fred som i kris och krig.

– Jag vill också lyfta fram det som står i bibliotekslagen: “biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”. Vi har ju i mångt och mycket samma slutmål: att vi kan värna och vårda vår demokrati och fria samhälle, yttrandefriheten och den fria åsiktsbildningen, säger Hjort.

I bibliotekslagen står det även om bibliotekens uppgift att bland annat främja läsning och tillgång till litteratur – något som Hjort menar stödjer Sveriges demokrati, utvecklar samhället och är något som även kan ha en integrerande funktion.

– Det är viktigt att biblioteken finns tillgängliga för alla, så att alla som bor i Sverige har möjlighet att komma till ett bibliotek och få ta del av det fantastiska utbud som biblioteken utgör, säger Hjort.

Idag är källkritik som begrepp ofta på tapeten, något som ni också arbetar med på myndigheten. Källkritik nämns inte minst i samband med begrepp som AI, ”deep fake” och ”fake news”. Är det svårare idag än tidigare att vara källkritisk?
– Det tror jag absolut att det är, av flera skäl. […] I vårt snabba informationsflöde kan det nog många gånger vara frestande att ‘lajka’ och dela saker som man har blivit upprörd av. Man måste kanske ta en stund och fundera: vad är det jag ser? Vem har lagt ut det här? Och vem kan ha intresse av att sprida det här? Kvalitetssäkringen får ibland lida när det går fort.

Även om det finns en demokratiserande funktion i att alla som har en telefon numera inte enbart är potentiella konsumenter, utan även producenter, så finns det också risker med att man lätt kan nå ut till stora skaror människor eftersom det finns mer information att sålla, menar Hjort.

Säkerhetspolitik – då och nu

Med en bakgrund som historiker som har forskat om framför allt kalla kriget och säkerhetspolitik, ser Hjort flera kopplingar till historiska händelser. Han berättar att tankarna på att Sverige behövde utveckla ett psykologiskt försvar började att växa runt år 1948, när kalla kriget tog fart. Spänningen mellan ett demokratiskt väst och ett auktoritärt, sovjetstyrt öst i Europa ökade och i det läget blev det viktigt att ha ett psykologiskt försvar i Sverige. Myndigheten fanns fram till 2008, då den lades ner, för att skapas igen år 2022.

– Idag är vi i ett läge där vi successivt har sett hur de säkerhetspolitiska spänningarna i Europa har ökat, och det säkerhetspolitiska läget har försämrats. Vi får på nytt den här konfrontationen mellan en auktoritär och imperialistisk stat som vill dominera sin omvärld, anfaller sina grannländer, och på det sättet utmanar den säkerhetsordning vi har i Europa. På det sättet är vi i en liknande situation: vi ser en väldigt tydlig hotbild som har växt fram. Det är därför vi också har skakat fram idén om ett psykologiskt försvar igen.

Något som skiljer myndigheten idag från då är att förutsättningarna är ändrade – i och med att internet och sociala medier gör att information kan spridas både fortare och bredare än under kalla kriget. Idag är det även större fokus på att bygga upp en fredsorganisation som kan stötta Sverige även i fredstid.

– Vi har en uppenbar konflikt som Sverige är inblandat i, i och med att vi stödjer den ena parten, Ukraina. Även i fredstid behöver vi hantera den informationspåverkan som bedrivs mot Sverige för att påverka vårt beslutsfattande.

Att Sverige går med i Nato kommer även innebära en del förändringar för det svenska försvaret, menar Hjort. Vilken typ av förändringar som det innebär, oavsett om det gäller att förhålla sig till olika begrepp eller bemanna beredningsgrupper, återstår att se.

– Sedan finns det även de mentala förberedelserna: att sluta tänka på Nato som något som ligger utanför oss, någonting som vi tidigare inte ville gå med i från politiskt håll, och i stället se att Nato är en fredsbevarande kraft och att vi kan lämna ett starkt bidrag genom våra ansträngningar i vår del av världen.

Vad hoppas du att deltagarna tar med sig från programpunkten du medverkar i, ”Redo? Alltid redo!”?
– Att man får mer inblick i vad ett modernt psykologiskt försvar betyder. Det är ett begrepp som är gammalt, lite krångligt att förstå, och kanske låter lite läskigt, säger Hjort och förklarar vidare:

– Vad det handlar om idag är att vi tillsammans i Sverige ska ha en motståndskraft mot främmande makts påverkansförsök inom informationsarenan. Det handlar alltid om hot utifrån, aldrig om desinformation inom Sverige.

Samtidigt, menar han, är det viktigt att betona att ett psykologiskt försvar inte bara gäller myndigheten, utan hela samhället.

– Precis som totalförsvaret egentligen är en angelägenhet för hela samhället; att vi har rätt till fria val, att tycka vad vi vill, älska vem vi vill […]. Att bevara det är vad totalförsvaret handlar om, och inom informationsarenan är det psykologiska försvaret som är försvarskraften.

Biblioteken har här en viktig roll, men exakt hur man tar den rollen måste biblioteken själva fundera över, säger Hjort.

– Jag gillar verkligen bibliotek, de är en otroligt viktig företeelse i vårt samhälle. De är också viktiga i krig, att vi fortfarande kan bevara någon typ av normalitet och kulturliv; att människor kan känna att det finns en framtid utanför det hemska som man är utsatt för.