Hur har bibliotekens relation till censur sett ut i ett historiskt perspektiv, och vad kan vi lära oss från det? Det försöker Helena Viklund, nyexaminerad student från Högskolan i Borås, svara på i sin kandidatuppsats om bibliotek, censur och yttrandefrihet under och efter andra världskriget.
Varför valde du att undersöka just ämnet censur i relation till bibliotek?
– Frågor om censur och yttrandefrihet har under senare år tagit en allt större plats i den offentliga debatten. Exempel på detta är de debatter som har uppstått när bibliotek har nekat köpa in visst material med hänvisning till böckernas innehåll. Inom ramen för den biblioteksutbildningen jag nyss avslutat lyftes olika synsätt på vad bibliotek ska vara och vilket uppdrag biblioteken ska ha, svarar Viklund.
Åsikts- och yttrandefrihet anses vara grundläggande förutsättningar för ett demokratiskt samhälle och biblioteken ett viktigt redskap och hjälpmedel för människor att kunna inhämta olika sorters information och kunskap för att kunna vara en del i det demokratiska samhället, berättar Viklund. Hon poängterar även att hon också tycker att frågor om censur och yttrandefrihet är intressanta och viktiga samhällsfrågor i stort och att det därför också var viktigt att diskutera och reflektera över det i relation till bibliotekens verksamhet.
Varför valde du tidsperioden under och efter andra världskriget?
– Att det blev ett historiskt perspektiv beror mycket på att jag alltid haft ett stort historieintresse. Tiden före och under andra världskriget innehåller så mycket och andra världskriget är kanske den händelse under 1900-talet som historien i mycket förhåller sig till, säger Viklund.
I Europa fanns det under den tiden många politiska strömningar med ideologiskt innehåll, stater som nyligen infört demokrati samtidigt som det fanns stater med mer totalitära drag som kommunismen, nazismen och fascismen. Den informationstekniska utvecklingen spirade, biblioteksväsenden byggdes ut i många länder och i samband med kriget utvecklades olika propagandametoder. Det var en historisk bakgrund som var intresseväckande, menar Viklund.
– Det jag ville kolla på var hur biblioteken berördes av denna utveckling, hur de själva såg på sin roll i samhället och hur frågor om yttrandefrihet och censur diskuterades inom biblioteken i ljuset av den övriga samhällsutvecklingen. Jag ville främst fånga in krigsåren och åren som ledde fram till kriget eftersom det är en så stor och omskakande händelse under 1900-talet; att jag sedan tog med några år efter krigsslutet berodde på att jag ville se om freden och ett efterkrigsperspektiv möjliggjorde en annan typ av debatt, säger Viklund.
I uppsatsen har du bland annat ett avsnitt om de svenska bibliotekens neutralitet. Kan du berätta lite om det?
– De röster som starkast argumenterade mot censur inom bibliotekens verksamhet lyfte fram vikten av neutrala bibliotek. Åren efter kriget hade man de totalitära regimernas agerande och utnyttjande av biblioteken för spridning av propaganda i färskt minne och neutralitetsprincipen ansågs därför vara extra viktig och nödvändig i ett demokratiskt samhälle, svarar Viklund.
Man menade att människor måste få möjlighet att ta del av olika åsikter, inte minst sådana åsikter som i allmänhet ansågs vara stötande och avskyvärda. Resonemanget var att för att människor ska kunna ta ställning i olika frågor måste de också kunna ta del av olika tankegångar och argument. Om bibliotekens skulle hindra människor från att ta del av vissa röster skulle detta ge en vrångbild av verkligheten och det skulle därigenom bli lättare för makthavare att styra och manipulera befolkningen, berättar Viklund.
– Kopplingen jag gjorde i min text till nutiden var Helgasons (2020) text “Truth, knowledge, and power” där olika bibliotek kritiserats för att ha nekat utlåning och inköp av olika texter på grund av de åsikter som framfördes i texterna. Biblioteken kritiserades för sin motivering till varför visst material inte köptes in, men man menade inte att biblioteken heller var skyldig att köpa in allt. Både i Helgasons text och i mitt undersökta material fanns det ett resonemang om att det finns legitima, icke-censurmässiga skäl till att material inte införskaffas, säger Viklund.
Ett sådant skäl kan exempelvis vara att det inte finns utrymme för materialet eller att det inte passar in bibliotekets samlingar.
– Neutralitetsaspekten kan tolkas på många olika sätt och ett sätt som kom fram i mitt material var en sorts rättviseaspekt. Neutraliteten bestod då i att om biblioteket hade x antal böcker om en viss politisk ideologi så skulle de också ha lika många böcker om andra politiska ideologier. Här räknades alltså neutraliteten i en sträng antalsmässig jämvikt, säger Viklund.
Vilka resultat förvånade dig mest under arbetet med uppsatsen?
– Eftersom det fanns en aktiv samhällsdebatt om yttrandefrihet och censur gällande tidningar och andra publikationer under hela denna period tänkte jag att det kanske fanns en liknande diskussion inom biblioteksväsendet och hur man såg på sin egen roll i samband med detta. Det var förvånande att diskussionen om bibliotek i relation till censur nästan enbart fördes i båda dagstidningarna och nästan uteslutande av utomstående aktörer. Det fanns en relativt stor tystnad från professionen som först under de senare åren bröts och debatten började föras i bibliotekspressen och av biblioteksprofessionen själva, svarar Viklund.
På frågan om Viklund ser några likheter mellan dagens och dåtidens förhållningssätt till censur svarar hon att det finns en hållning som i mångt och mycket gäller än idag: att biblioteken ska vara öppna för alla och att det är viktigt med en pluralitet av åsikter.
– En sak som jag tycker är väldigt intressant är att de argument som framförs i dagens debatt är väldigt lika de argument som även fördes fram i debatten då. Exempel på argument som återfinns både nu och då och för en viss form av censur kan vara att biblioteken har ett visst ansvar för att tillhandahålla god och sann information och därför ska inte biblioteken tillgängliggöra vad som helst. Argument mot censur kan vara att biblioteken ska vara strikt neutrala och inte lägga några värderingar alls på det som förmedlas, säger Viklund.
