Är hbtq-diplomering en bra metod för att främja hbtq-arbetet inom folkbibliotek? Det undersöker Anette Hedquist, bibliotekarie på Årebiblioteken och medlem i Svensk biblioteksförening.

I sin kandidatuppsats, ”’Det handlar om oss’. Diplomering som strategi för hbtq-arbete på folkbibliotek, framlagd vid Umeå universitet 2023, undersöker Hedquist bland annat attityder och känslor gentemot hbtq-diplomering med fokus på bibliotek i region Västerbotten.

Varför ville du undersöka just folkbibliotekens hbtq-diplomering?
– Igenkänning och spegling inom litteratur och kultur har varit och är väldigt viktigt för många hbtqi-personer, men det är också något som inte alltid varit lättillgängligt för denna grupp. Många folkbibliotek arbetar nu aktivt med att synliggöra hbtqi med bland annat regnbågshyllor. Men arbete gentemot minoritetsgrupper kan behöva ett strukturerat sätt att arbeta på och det kan finnas en osäkerhet i hur arbetet kan och bör göras. Regionbibliotek Västerbotten i samband med Region Västerbotten har gjort en stor satsning och hbtq-diplomerat alla folkbibliotek i Västerbotten och jag var nyfiken på att undersöka huruvida detta är en bra metod för att få till ett aktivt hbtqi-arbete inom folkbibliotek, säger Hedquist.

Vad överraskade dig mest under arbetet med uppsatsen?
– Att det hos vissa folkbibliotek funnits en stor okunskap och fördomar om gruppen hbtqi-personer. Någon hade till exempel sagt i samband med ett projekt som skedde innan diplomeringarna på frågan hur det är att vara hbtqi-person i Norrlands inland att ”det går säkert jättebra, men här finns ju inga (hbtqi-personer)”, berättar Hedquist.

Kan du berätta om några resultat du kom fram till?
– Det finns ett behov av att arbeta med hbtqi inom folkbibliotek. Det behövs både medier för målgruppen och att bibliotekarierna har de kunskaper, insikter och förståelse som behövs för att kunna främja, guida och bemöta låntagarna mot litteraturen, säger Hedquist.

Att genomföra en hbtq-diplomering är ett väldigt bra startskott för bibliotek som vill arbeta gentemot målgruppen, säger hon och menar att det är ett tillfälle att få mer kunskap och att kunna prata ihop sig i arbetsgruppen och sätta mål för verksamheten.

– Diplomeringen har ökat både kunskaper och insikter hos informanterna i uppsatsen som genomgått diplomeringen, och lett till fler programpunkter och i vissa fall även en regnbågshylla. Däremot är det en utmaning att få arbetet att hålla sig aktivt och levande under en längre tid. Byts personalen ut finns det till exempel en risk att arbetet helt stannar av. Därför krävs det regelbundna omdiplomeringar och att hbtqi arbetas in i strukturerna på arbetsplatsen så det inte blir personbundet, säger Hedquist.

Du genomförde intervjuer för att identifiera känslor och attityder gentemot hbtq-diplomeringen. Vilka var några attityder som du märkte av?
– Ett väldigt positivt resultat från uppsatsen handlar just om känslor och attityder. Det finns nämligen generellt sett mycket positiva attityder gentemot att arbeta aktivt med hbtqi hos personal på folkbibliotek. Det är den bästa förutsättningen man kan tänka sig om man vill starta upp ett sådant arbete, svarar Hedquist.

Foto: Elisabeth Kamsén Hedquist.