Under Biblioteksdagarna 2023 i Linköping kommer Jens Zingmark, bibliotekarie på Dawit Isaak-biblioteket, att samtala med huvudtalaren Nadine Farid Johnson om förbjuden litteratur.
– Det känns jätteroligt att få medverka i Biblioteksdagarna och få möjligheten att träffa branschkollegor från hela landet. Jag känner mig även hedrad över att få dela scen med Nadine Farid Johnson från PEN America och prata om censur och yttrandefrihet, det känns viktigt.
Varför är det viktigt att tillhandahålla förbjuden eller censurerad litteratur?
– Det är viktigt för att belysa att det fria ordet och den fria konsten inte är något som vi kan ta för givet. Nästan överallt i världen sker det olika former av inskränkningar i den konstnärliga yttrandefriheten, där författares verk hindras från att nå sin publik. Världen blir rikare och demokratin stärks med en mångfald av röster och berättelser som får lov att höras.
Hur tänker ni kring inköp av anti-demokratisk litteratur? Bör all litteratur verkligen vara tillgänglig?
– Till att börja med kanske man behöver försöka definiera vad anti-demokratisk litteratur är? Där tror jag att det finns vitt skilda uppfattningar. I vårt arbete utgår vi ifrån vad det står i FN:s deklaration för mänskliga rättigheter, i synnerhet artikel 19 där yttrandefriheten beskrivs, samt svensk grundlagsstiftning och skrivelsen i bibliotekslagen om att biblioteken ska verka för fri åsiktsbildning. Det är inte vår uppgift att diktera vad andra ska läsa.
Även litteratur som bedöms vara anti-demokratisk har en plats på bibliotek, så länge den inte bryter mot lagen, påpekar Zingmark.
– Genom historien kan vi se att förbud sällan har den önskade effekten. Att stoppa exempelvis en bok kan stärka den strömning man vill stoppa. Vill vi leva i ett demokratiskt samhälle med yttrandefrihet så måste det som skaver också ha ett utrymme så att vi kan samtala och förstå varandra. Vi gör inte skillnad på högerextremistisk litteratur och vänsterextremistisk sådan, har verket förbjudits eller på andra vis stoppats någonstans så försöker vi köpa in det. Sedan får våra besökare själva bilda sig en uppfattning om innehållet.
Det efterföljande samtalet följer Farid Johnsons keynote om förbjudna böcker i USA. Vilka böcker censureras i Sverige?
– Tack och lov finns det ingen utbredd censur av litteratur i Sverige idag. Tittar man historiskt så har böcker förbjudits/censurerats på grund av exempelvis förtal, till exempel ”Märit” av Ing-Marie Eriksson år 1965, eller på grund av hädelse som när August Strindberg på 1880-talet blev åtalad för det han skrev i ”Giftas”.
Under andra världskriget fanns det en ängslighet kring att uppröra den tyska nazistregimen, då var det många journalister som fick se sina texter strukna och författare som skrev kritiskt om nazismen kunde se sina upplagor dras in, säger Zingmark.
– Idag har förtalsfrågan åter aktualiserats och det finns författare som vittnar om förlag som går in och redigerar i syfte att inte uppröra i en känslig fråga. I den svenska kulturdebatten kan det ibland höras enstaka röster om att stoppa vissa böcker eftersom de upprör, till exempel ”Ut ur min kropp” av Sara Meidell. Och i likhet med situationen i USA så har vi under det senaste året sett hur sagoläsande drag-artister utsätts för hat och hot samt politiska försök att stänga ner dessa uppskattade sagostunder.
