Vem är människan bakom den kungliga kronan? Det, bland annat, undersöker Arvid Jakobsson i sin biografi om Oskar II:s bibliotek.
I år, 2023, firar Sverige dubbelt kungligt jubileumsår. Det är 500 år sedan Gustav Vasa blev kung och Kung Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen. I år uppmärksammar även SVT Sveriges historia genom serien Historien om Sverige, där bland annat kunglig historia givetvis är en del av berättelsen om Sveriges historia. Kunglig historia är även temat på Jakobssons avhandling ”Över djupen mot höjden. En biografi över Oskar II:s bibliotek”, framlagd vid Högskolan i Borås.
Arvid Jakobsson, är tillförordnad slottsbibliotekarie, vårdare av det Bernadotteska arkivet och medlem i Svensk biblioteksförening. I sin gedigna avhandling får läsaren en inblick i såväl biblioteksfrågor, svensk historia samt vad man egentligen kan säga om en människa utifrån vad som står i bokhyllan.
Varför valde du att skriva om Oskar II:s bibliotek?
– Oskar II:s bibliotek är på flera sätt det mest tacksamma att forska på. Det är det volymmässigt största, cirka 25 % av hela beståndet i Bernadottebiblioteket har tillhört honom. Det är också den äldsta samlingen som är till största delen sammanhållen, de tidigare samlingarna är i högre eller mindre grad splittrade via till exempel arvskiften och försäljningar. Oskar II var dessutom under sin samtid känd som en bildad kung med breda litterära intressen, säger Jakobsson.
Varför är det relevant att skriva en biografi om Oskar II:s bibliotek?
– Forskning på privata bibliotek har kommit i skuggan av forskning som bedrivs på till exempel forsknings- eller folkbibliotek. Ett skäl till det kan vara att det kan vara mer besvärligt att dra allmänna slutsatser av privata bibliotek. Det är dock inte omöjligt, och det finns flera användbara metoder för att rekonstruera och tolka historiska privatbibliotek samt att generalisera dem. Just det här fallet kastar också ett delvis nytt ljus över en viktig person i svensk historia, svarar Jakobsson.
Vad förvånade dig mest under arbetet med avhandlingen?
– Bland annat nivåskillnaderna i det dåtida bibliotekets dokumentation, vissa delar är detaljerat genomgångna och förtecknade medan andra, ibland avgörande beslut rörande samlingarna, helt saknar dokumentation. Det var också överraskande att så många volymer skänktes bort redan under Oskar II:s livstid samt att hovets hela personal hade tillgång till hans bibliotek, säger Jakobsson.
Kan du berätta om något resultat du kom fram till?
– Ett viktigt resultat var att se hur biblioteket professionaliserades över tid, hur kunskapsorganisationen utvecklades och biblioteket förändrades från att bli ett privatbibliotek till dagens stiftelseägda biblioteksmuseum som även har stora inslag av forskningsbibliotek och arkiv, säger han.
Som metod använder du objektbiografi, något som är ovanligt inom biblioteks- och informationsvetenskap. Kan du berätta i korta drag vad det innebär och varför du valde att tillämpa den metoden?
– Objektbiografin utgår från att ett objekt inte kan beskrivas utifrån endast en punkt i dess historia, utan för att förstå det måste man följa hela dess bildliga liv, från födelse till – eventuell – död. I det här fallet har jag använt metoden för att hantera både individuella volymer och samlingen som helhet. ”Oskar II:s bibliotek” år 1872 var inte samma sak som ”Oskar II:s bibliotek” år 1907 eller 2023, trots att det fortfarande existerar och är i någon mening samma institution, berättar Jakobsson.
Vad sker härnäst?
– Jag hoppas kunna omsätta resultaten i hur vi behandlar och beskriver de andra samlingarna som vi förvaltar. Det finns vidare forskning att bedriva på flera av de andra kungarnas och drottningarnas böcker, säger Jakobsson.
Foto på Arvid Jakobsson av Lisa Raihle Rehbäck.
