Elisabeth Östnäs tilldelas Nils Holgersson-plaketten för bästa barn- eller ungdomsbok, för trilogin Sagan om Turid.

Juryns motivering:
”Elisabeth Östnäs har i Kungadottern och fortsättningarna Krigstid och Korpgudinnan givit oss ett mäktigt porträtt från vikingatiden. Kvinnan skildras som krigare, som mor, som hustru och som völva. Läsaren möter en ung kvinna, som tvingas på flykt från sitt hem. Östnäs visar på ett skickligt sätt vad som händer med en människa som tvingas i exil. Det tidlösa sökandet efter ett hem och en identitet belyses på ett kraftfullt sätt. Karaktären Turid skildras i en karg verklighet med oddsen emot sig men med styrka att gå sin egen väg. Det är en våldsam verklighet som beskrivs, men utan att våldet görs till underhållning. Asatro och kristendom beskrivs på ett nyskapande sätt. Starka och minnesvärda scener skapas där ett sparsmakat språk ger berättelsen ett spännande driv. Elisabeth Östnäs har skrivit tre viktiga romaner om vikingatiden för alla åldrar.”

Elisabeth Östnäs föddes 1974 i Lund. Hon har en fil mag i religionshistoria och litterärt skapande. Hennes intresse för spöken, det mörka och det okända inspirerar hennes skrivande. ”Kungadottern” var hennes första roman för unga läsare och den första delen i trilogin ”Sagan om Turid”.

Grattis! Hur känns det att vara årets vinnare av Nils Holgersson-plaketten?
– Otroligt kul! Jag har förstått att detta är ett viktigt pris, och nomineringen var fantastiskt rolig att få. Men jag trodde aldrig att jag skulle vinna. Det är roligt också att trilogin ses som en enhet.

Vad är så fascinerande med vikingatiden?
– Jag fastnade för den tiden när jag studerade historia för 20 år sedan. Vi vet ganska lite om vikingarna, vilket gör det lättare att hitta på. Jag har också försökt anknyta till dagens flyktingströmmar i böckerna. Jag hoppas att läsaren tar med sig en tanke om att historien inte bara är det som ligger i en monter på ett museum, utan att det också finns likheter mellan oss och till exempel vikingar som ibland kan vara svåra att se. Vi har en tendens att se evolutionen som att den har en början och ett slut och att vi nu befinner oss på toppen och vet mer än alla någonsin gjort. Man behöver förstå att historien upprepar sig, och där tror jag att historiska romaner kan bidra med mycket. Jag tycker att vi generellt har ganska dålig koll på historia idag, vilket jag tror är farligt. Jag är också väldigt upprörd över att extrema högerkrafter använder en förenklad bild av vikingar som symbol. I efterhand har jag insett att jag tänkte mer på det medan jag skrev böckerna än vad jag insåg då.

Finns det någon skillnad i att skriva för barn och vuxna?
– Jag hade bara givit ut en bok före trilogin, och den var för vuxna. Nu kan jag nog känna skillnaden, men det är väl som alla barn- och ungdomsförfattare säger, att det är synd att det finns en uppdelning. Väldigt många människor som inte känner att de klarar av att läsa en komplex vuxenbok med komplicerat språk skulle kunna läsa ungdomsböcker. Det gör jag mycket själv faktiskt. Jag är engagerad i barn- och ungdomslitterära sektionen BULT inom Sveriges författarförbund, och vi försöker bland annat lyfta barnböckernas status. Det är ju en skillnad på hur man ser på vuxenförfattare och barn- och ungdomsförfattare. Att det skulle vara enklare att skriva en barnbok. Jag tycker att det viktigaste som finns är att barn läser, och att de lär sig att inte bara avkoda utan att ta till sig innehållet och förstå. Som barn kan man verkligen försvinna in i en bok och sedan aldrig glömma den.

Vad skriver du på nu?
– Jag har fått uppdraget att skriva bok nummer tio i Historiska medias romanserie Släkten, som sträcker sig från vikingatid till nutid. Jag har fått 1400-talet, och det är väldigt mycket research men också väldigt roligt. Den kommer ut nästa höst.

Jury:
Karin Blomquist, juryns ordförande, bibliotekarie Gotland
Mary Ingemansson, Högskolan Kristianstad
Johanna Andersson, Bäckadalsgymnasiet i Jönköping
Robin Linander, Sundbybergs bibliotek
Anna Hällgren, länskonsulent Länsbiblioteket Västernorrland
Ann-Sofie Falck, bibliotekarie Myndigheten för tillgängliga medier

Nils Holgersson-plaketten instiftades 1950 och utdelas årligen till författaren av föregående års bästa barn- eller ungdomsbok. Den första pristagaren var Astrid Lindgren. Prissumman är på 25 000 kronor.

Prisceremonin hålls i Rotundan på Stockholms stadsbibliotek torsdag 16 november klockan 17–18, och är öppen för alla.