22–23 oktober arrangerade Svensk biblioteksförening Mötesplats Profession – Forskning i Växjö, i samarbete med Linnéuniversitetet och Högskolan i Borås. För dig som missade konferensen följer här en förkortad sammanfattning med några nedslag bland seminarierna. Alla seminariepapers som presenterades finns att läsa här.

Drygt 85 bibliotekarier och forskare inom området samlades under ett dygn på Linnéuniversitetet i Växjö, för att lyssna till nya rön, projekt från verksamheter runtom i landet, och dela erfarenheter över ”bibliotekstypsgränserna”.
– Det är viktigt för föreningen att det finns ett forum där professionen och forskningen kan mötas och dela metoder, tankar och tillvägagångssätt. Behovet av den här konferensen blev väldigt tydligt i de livliga och konstruktiva seminariediskussionerna. Vi är väldigt glada över att det kom så många deltagare och att det fanns en sån bredd i ämnen i seminarierna. Vi ser mycket fram emot nästa konferens hösten 2020! säger Katarina Wiberg, utredare på Svensk biblioteksförenings kansli och projektledare för konferensen.

Föreningens ordförande Johanna Hansson inledde konferensen med att lyfta fram detta tillfälle till erfarenhetsutbyte över gränserna som årets enskilt viktigaste event. Första talare ut var sedan Ola Agevall, professor i sociologi vid Linnéuniversitetet, som talade om professionsbegreppet och lyfte fram olika sätt att definiera en profession. En del är att det ska finnas en garanti att de kunskaper och färdigheter som behövs i jobbet finns hos utövarna – det ska inte kunna finnas några ”måndagsexempelar” av till exempel bibliotekarier. Föreläsningen filmades och finns tillgänglig via Linnéuniversitetets play-tjänst. Läs också vår intervju med Ola Agevall från tidigare i höstas.
Ola Agevall ”Bibliotekarien och professionen” (nytt fönster)
Intervju: ”Bibliotekarien och professionen – en intervju med Ola Agevall”, 13 september 2018

Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet, berättade sedan om universitetets arbetssätt och syn på utbildningen inom biblioteks- och informationsvetenskap.

Parallella seminariespår

Efter en fikapaus var det dags för den första av konferensens två sessioner med parallella seminariespår. Deltagarna valde fritt, och fördelade sig under måndagseftermiddagen mellan spår med titlarna ”Samverkan”, ”Utveckling” och ”Läsning”. I samverkans-spåret var Catta Torhell först ut, med en presentation av det paper hon skrivit tillsammans med Niklas Ammert om högskolepedagogik inom Linnéuniversitetet som ett exempel på biblioteket som en arena för universitetsövergripande verksamhet. Bland annat lyfte hon fram hur viktig den organisatoriska placeringen av ett bibliotek är för att skapa legitimitet och förtroende i ett sådant uppdrag.

På utvecklings-temat pratade Ola Pilerot från Högskolan i Borås om hur bibliotekarier söker och använder information i arbetet. I sin studie har han fokuserat på bibliotekarier verksamma vid högskolebibliotek och hur de håller sig uppdaterade kring sitt arbete och hur de utvecklar de kunskaper som behövs för att bedriva arbetet. Pilerot konstaterar att metoderna för detta är många och varierade. Ofta handlar det om information och kunskap som man tillgängliggör sig tillsammans, till exempel genom möten, studiebesök, tidskriftsklubbar och mer eller mindre formaliserad kompetensutveckling. Lika viktigt är en sorts ständig omvärldsbevakning kring vad som är nytt och ”på gång” som man kan hämta in i verksamheten på olika sätt.

I spåret ”Läsning” presenterade Peter Björkman en verksamhet med lättlästcirklar han arbetade med under sin tid som anställd på biblioteken i Norra Botkyrka. Han är särskilt intresserad av den sociala dimensionen av läsning och hur den stödjer social sammanhållning.Samtalen i grupperna rörde främst mimetisk läsning – samtal utifrån deltagarnas liv kopplat till texten, inte en litteraturvetenskaplig analys.

Deltagarna i de olika grupperna hade väldigt olika förutsättningar: i en var utbildningsnivån hög och deltagarna ville främst utveckla sina svenskkunskaper, i en annan var utbildningsnivån låg och man fick kämpa mycket med läsförståelsen. En cirkel var riktad till personer med psykisk ohälsa i samverkan med en terapeut, vilket gav positiva effekter i samtal och samvaro. Men i alla cirklar användes lättläst litteratur.
– Det är först i mötet med läsarna som vi kan bedöma lättläst litteraturs litterära kvaliteter. Det viktigaste är kvalitén på läsupplevelsen, tycker Björkman.

Kvällen inleddes med mingel ”under träden” på universitetsbiblioteket, och fortsatte med gemensam middag på Restaurang Rasken på campus. All mat och fika under konferensen var genomgående vegansk, för att skapa ett hållbart evenemang.

Preliminära resultat från ”Unga berättar”

Tisdagen inleddes med att Åse Hedemark, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet, presenterade de preliminära resultaten från studien ”Unga berättar” som hon just nu färdigställer analysen av. Studien är beställd av Svensk biblioteksförening och är en fristående fortsättning på studien ”Barn berättar” som föreningen genomförde, också då tillsammans med Hedemark, år 2011. Studien går ut på att ta reda på ungdomars syn på läsning, och på bibliotek.

Hon bjöd under sin presentation på citat ur fokusgruppsintervjuerna, genomförda med 92 ungdomar födda 2001 och 2002. Bland annat lyfte ungdomarna fram behovet av autencitet; att de vill ta del av böcker som känns ”äkta”. Detta visar sig både i att de föredrar att läsa engelskspråkiga författare på originalspråk, och att många inte uppskattar författares försök att skriva talspråkligt, eller ”ungdomligt”. Deras syn på bibliotek framstår i många delar vara traditionell – en tyst och lugn plats för analoga böcker – och Hedemark menar att detta påverkar hur de använder biblioteket och vad de förväntar sig av det.

Den färdiga rapporten om studien kommer att publiceras under vintern. Ta del av Åse Hedemarks presentationsmaterial från konferensen, och läs också vår intervju med henne från tidigare i höstas:
Intervju: ”Unga berättar – en första inblick i ny studie”, 21 september 2018
Presentation från Mötesplats Profession – Forskning (pptx)
Ladda ner studien ”Barn berättar” från 2011

Barn, digitalisering och utmaningar

Dagen fortsatte med den sista sessionen med parallella spår, denna gång på följande teman: barn, digitalisering, och utmaningar.

De som valde barn-spåret fick bland annat lyssna till en presentationen från Västerås Stadsbibliotek, om projektet Babybabbel. Bibliotekarierna Elina Garp och Erika Lundvall har genomfört det lyckade projektet, som nu blivit införlivat i den ordinarie verksamheten. Babybabbel är grupper för barn under 1 år och deras vuxna, ledda av Garp och Lundvall. Fokus under träffarna är böcker och läsning, även om de till en början hade med en del rim och ramsor också. Efterhand plockades de delarna bort till förmån för mer böcker, vilket visade sig vara väldigt framgångsrikt. Föräldrarna, som till en början kanske ville ha mer rim och ramsor, upptäckte hur intresserade deras väldigt unga barn var av böcker och läsning, och ställde mer frågor ju mer ledarna delade med sig av sin kunskap och tankar kring upplägget.

På digitaliseringstemat fick åhörarna bland annat lyssna till Emma Burman från Linköpings universitetsbibliotek och Wolmar Nyberg Åkerström från Uppsala universitetsbibliotek, som pratade om digital humaniora. Det är ett buzzword just nu, men hur omsätter man det i praktisk verksamhet på biblioteken och vad ställer det för nya krav på personal och arbetsmetoder? De berättade om genomförda studieresor och redogjorde för resultatet från enkäten till andra bibliotek i Sverige kring hur långt man kommit med digital humaniora. De kunde konstatera att man i de allra flesta fall ligger i startgroparna, eller nyligen har börjat jobba med frågan. Diskussionen på seminariet handlade till stor del om själva begreppet digital humaniora och om hur det både kan vara en hjälp till att fokusera arbetet men kan också vara ett hinder. Detta då det finns en viss skepticism från delar av forskarsamhället kring begreppet och vad som skiljer det från humanistisk forskning i stort.

Spåret om utmaningar innehöll bland annat en presentation av ”Valet är ditt”, ett projekt i Arvika kommun med ökat valdeltagande bland utlandsfödda som mål. Projektet fick Svensk biblioteksförenings utvecklingsstöd 2017. Projektet har fokuserat på att erbjuda utlandsfödda i kommunen att delta i olika aktiviteter som föreläsningar, författarbesök och politikerutfrågningar under projektperioden januari–september 2018. Avsikten var att skapa ett forum för samhällsinformation med inslag av utbildning för att höja den digitala kompetensen, stärka den språkliga förmågan och bidra till ökad kunskap om det svenska demokratiska systemet.
Intervju: ”Arvika bibliotek driver demokratiprojekt för utlandsfödda”, 7 december 2017

Mötet mellan profession och forskning – är det viktigt?

Konferensen avslutades med ett panelsamtal, lett av Karin Linder, Svensk biblioteksförenings generalsekreterare. Deltagare var Jenny Lindberg, Högskolan i Borås, Olof Sundin, Lunds universitet, Catta Torhell, Universitetsbiblioteket Linnéuniversitetet, och Malin Ögland, Högskolan i Borås. Samtalet ringade in de två dagarna genom att behandla frågor kring mötet mellan profession och forskning. Paneldeltagarna var överens om att det är väldigt viktigt med utbytet mellan de båda grupperna, och betonade också att utbytet sker åt båda håll och inte bara från forskning till profession. Till exempel nämndes att för praktiker hjälper forskningen till med begrepp som förtydligar vad det egentligen är som sker i det dagliga arbete bibliotekarier utför, medan forskarna genom kontakt med det professionella fältet får många nya insikter.

Tack alla deltagare för ert engagemang i 2018 års upplaga av Mötesplats Profession – Forskning! Nästa gång konferensen återkommer är år 2020 – håll utkik i våra kommunikationskanaler framöver för information om plats och datum.