Under åren 2023–2025 kommer fyra konstnärer eller kulturskapare att erbjudas en residensvistelse på tre månader vardera i biblioteksmiljö. Bakom projektet ligger Eslövs stadsbibliotek med stöd från Region Skåne.
Projektet är baserat på en förstudie gjord av Maja Bergström-Svahn som är utvecklare och projektledare på Eslövs stadsbibliotek. Inom förstudien har en rad olika bibliotek, kulturarbetare, kulturförvaltningar och regionrepresentanter med erfarenhet av residensverksamhet samt deltagarbaserad konst konsulterats. Alla residenser utgår ifrån deltagarbaserad konst och kultur.
Begreppet residens kommer från engelskans ”Artist-in-Residence” och innebär att en person verksam inom ett kreativt yrke får möjlighet att under en tidsbegränsad period bo och verka på en annan plats. Residensen varierar i sin utformning beroende på förutsättningar hos den som erbjuder residenset samt konstnärens behov. Bibliotekets ingång till projektet är att konstnären eller kulturutövaren ska få möjlighet till utrymme, tid och resurser för att fördjupa sig inom sin konstnärliga praktik samtidigt som kommunens medborgare får möta konst och kultur i sin vardag på ett nytt sätt.
– Det känns jätteroligt! Man går ju in i förstudie-fasen utan att veta om det kommer att hända, säger Bergström-Svahn.
Först ut i projektet var designduon Kristina Schultz och Johan Lindberg från Ateljé Schultz Lindberg som under hösten 2023 jobbade med barn och unga på biblioteken. Under tre månader arbetade de, tillsammans med barn och unga, med att skapa en encyklopedi över antropocen – den tidsålder som människan har gjort stora förändringar på jordens miljö. Duon utgick ifrån Eslövs stadsbibliotek, men genomförde även delar av projektet på samtliga fem biblioteksfilialer i Marieholm, Stehag, Harlösa, Löberöd och Flyinge. Allmänheten fick möjlighet att ta del av projektet i form av en utställning och presentation av konstnärerna.
Under våren 2024 var det dags för konstnären Pernilla Rozenberg som är baserad i Malmö. Hon jobbade tillsammans med elever från Eslövs folkhögskola kring projektet ”En annan värld”. Rozenbergs jobbade med fokus på deltagarbaserad konst och kultur som riktade sig mot bibliotekets prioriterade målgrupp: personer med funktionsnedsättning. Rozenbergs residens avslutades med vernissage och ett ”artist talk” kring deltagarbaserad konst som metod. Projektets utställning har titeln Portaler och ställs ut 30 maj–20 juni. Hon har jobbat tillsammans med en daglig verksamhet som heter Kulturgruppen i Eslöv.
Mål och syfte
– Barnen som har varit med tyckte det var fantastiskt roligt och vi har även fått studiebesök från andra bibliotek som har visat intresse och vill se hur vi har gjort, säger Bergström-Svahn.
Målet med projektet är både att undersöka vilken roll folkbiblioteken skulle kunna ha i relation till konstnärlig residens men också hur biblioteket ska nå de olika målgrupperna. Ett annat mål är även att jobba med biblioteken som en demokratisk mötesplats. Det handlar också om att få testa att mötas på olika vis och att uttrycka sig på sitt sätt, menar Bergström-Svahn.
– Dels står det ju i biblioteksplanen att vi ska verka för att främja intresset för kulturen i allmänhet, och det här är ett sätt att testa det. Konstnären besitter en kompetens som bibliotekarien nödvändigtvis inte har – det är en kompetens som jag tycker vi borde se som värdefull och att det kan bidra till någonting nytt i våra verksamheter. Det är alltid bra att få in andra kompetenser för att se en verksamhet på ett nytt sätt, säger Bergström-Svahn.
Hon menar att deltagarna som är med i det konstnärliga skapandet får ta del av en konstnärlig metodik på ett annat vis än om biblioteket och bibliotekarierna själva skulle ha hållit i aktiviteten.
– Ofta när vi på biblioteket organiserar något så kanske vi har enstaka workshops och då hinner man bli introducerad till ett konstnärligt material eller en metod, men man går oftast inte vidare. Under projektet konstnärlig residens blir man både introducerad och sedan får man också använda det för att fortsätta att skapa och jobba vidare på det. Deltagarna får insyn i den konstnärliga processen som man annars inte får, säger Bergström-Svahn.
Utmaningar
Projektet är relativt nytt i en svensk kontext och varken Bergström-Svahn eller biblioteket har tidigare erfarenheter av att arbeta med konstnärlig residens. Under projektet har det uppståt en del organisatoriska svårigheter som till exempel frågor kring arvode.
– Jag har tittat på hur man gör det här på bibliotek i andra länder, där har det funnits residens i olika former, men man får sällan tillgång till detaljerna över hur de har gjort rent praktiskt. En annan utmaning har varit att hitta en balans mellan vad som är intressant för konstnären och vad som är intressant och relevant för målgruppen och hur får vi det att gå ihop, säger Bergström-Svahn.
Hon menar också att det inte finns någon tydlig definition av vad deltagarbaserad konst (kallas även communitykonst) är, och att det har varit en utmaning.
– Vi vill fortsätta att jobba med känslan av att biblioteket är vår gemensamma plats, men när projektet sedan är slut, hur gör man för att behålla de fina relationerna med både konstnären och deltagarna? säger Bergström-Svahn.
Hon har ännu inte ett svar på frågan men har fått stöd från Region Skåne för att undersöka hur projektet kan tas vidare.
Framtiden
Hur projektet fortskrider, återstår att se. Projektet ska pågå fram till 2025 och både biblioteket och Bergström-Svahn vill fortsätta arbetet med konstnärlig residens, men i vilken form projektet tar vet man ännu inte.
– Jag tycker det har varit fantastiskt att få prova det här i vår verksamhet. Vi är en medelstor kommun där vi inte har haft en tydlig profilering inom konst och kultur. Därför har det varit ett fantastiskt sätt att erbjuda proffsiga konstnärer till våra medborgare; det förhöjer kvalitén på den programverksamhet vi erbjuder, vilket är jätteviktigt, och det vill jag fortsätta ge dem på något sett, säger Bergström-Svahn.