Hur kan vi säkerställa att det digitaliserade kulturarvet blir tillgängligt för alla – är det ens möjligt? Det var en av frågorna som diskuterades under Biblioteksdagarna 2022 under programpunkten ”Ett digitalt kulturarv – varför då?”. I samtalet deltog Eric Sjöström, moderator, Fredrik Norén, Umeå universitet, Karin Åström Iko, riksarkivarie, samt John Andersson, Wikimedia Sverige.
Efter en presentation från panelen ställde moderator Eric Sjöström frågan: varför ska vi digitalisera?
Enligt riksarkivarie Karin Åström Iko är digitalisering viktigt eftersom det är en demokratifråga att få tillgång till information. Samtidigt finns det, enligt henne, problem med att information idag inte blir utnyttjat. Enligt Fredrik Norén handlar det, ur ett forskningsperspektiv, snarare om användning av material, medan John Andersson tryckte på att digitaliseringen ger möjligheter till att skapa djupare förståelse och därmed ny kunskap.
Därefter diskuterades hur digitaliseringen bör ske, vartefter Karin Åström Iko hävdade att det redan finns principer för detta.
– Vi har flera principer för hur digitaliseringen ska ske. Frågan är: varför gör vi inte det vi pratar om?
– Vi hade gärna haft en ökad forskningsnärvaro i digitaliseringsprocesserna, sa Fredrik Norén.
Därefter diskuterades kostnader för digitalisering, vartefter Karin Åström Iko lyfte att allt kanske inte måste digitaliseras, inte minst eftersom det också är en kostnadsfråga. Fredrik Norén kontrade med att digitalisering bör ske av de källor som är mest använda av allmänheten kombinerat med forskningen, och att hela tidsserier bör ingå i digitaliseringen.
Slutligen diskuterades vem som ska digitalisera, och panelen lyfte bland annat att det är viktigt att det finns en central standard och att man bör samspela digitaliseringen i förhållande till behov och kvalitet.
– Jag är inte så säker på att vi behöver nya strategier, men de måste tillämpas. Hur vi gör det behöver vi fundera kring, sa Karin Åström Iko.
