Föreningen har fått ett nytt expertnätverk, med fokus på hur biblioteken kan arbeta med Agenda 2030 och de globala målen.
Såhär beskriver initiativtagarna det nya expertnätverket:
”Syftet med nätverket för bibliotek och Agenda 2030 är att samla bibliotek och bibliotekarier som arbetar för att uppnå de globala målen genom sin verksamhet. Vi vill visa både för biblioteksväsendet och samhället i stort hur bibliotek på olika sätt kan bidra till uppfyllandet av de globala målen. Genom erfarenhetsutbyte och omvärldsbevakning vill vi skapa engagemang kring Agenda 2030 och rollen bibliotek kan spela i det globala och lokala arbetet för ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart samhälle.”
En av initiativtagarna är Karolina Andersdotter, bibliotekarie med inriktning på digitala metoder på Uppsala universitetsbibliotek. Hon har även arbetat på IFLA i Haag i ett år, bland annat med uppstarten av International Advocacy Programme. Programmet syftar till att stärka bibliotekens arbete med Agenda 2030, men framför allt till att synliggöra allt biblioteken redan gör som bidrar till FN:s hållbarhetsmål. Många länder deltar i progammet, men inte Sverige, och det vill hon ändra på.
– I Sverige har arbetet med Agenda 2030 främst fokuserat på klimatet och på förbättrande av förhållandena utanför våra gränser, men vi behöver titta mer på oss själva och bredda synen på vad ”hållbarhet” innebär. För att miljömässig hållbarhet ska kunna uppnås krävs också ekonomisk och social hållbarhet. Där bidrar biblioteken med otroligt mycket, säger Karolina Andersdotter.
I styrgruppen för nätverket sitter, förutom Karolina Andersdotter, också Joakim Lennartsson, Göteborgs universitetsbibliotek, Hanna Frank, Anna Lindh-biblioteket, Försvarshögskolan, Åsa Lund Moberg, Nordiska Afrikainstitutets bibliotek och Maria Sandström Låstberg, Vaggeryds bibliotek.
Syftet med nätverket är att dela erfarenheter och goda exempel kring Agenda 2030 för att förbättra bibliotekens egna arbete med detta. De vill också staka ut bibliotekssveriges (och Sveriges!) riktning när det gäller övergången ett hållbart samhälle.
– Får vi möjlighet att utbyta erfarenheter internationellt (via t.ex. IFLA-programmet) så tänker jag mig att vi får ut idéer av det som kan omsättas i handling. Det är viktigt att komma ihåg att informationens infrastruktur inte är nationell utan global. Till exempel att open access är en lokal fråga utan en global – om vi publicerar svensk forskning öppet undviker vi att bidra till den informationskolonialism som hotar uppstå i dagens publiceringslandskap. Får alla tillgång till information så får de också bättre möjligheter att verka för ett hållbart samhälle. Det är väldigt många pusselbitar som sitter ihop, säger Karolina Andersdotter.
Vad vill ni med nätverket?
– Driva på engagemanget i hållbarhetsfrågorna och hitta nya sätt att utveckla verksamhet på i linje med detta. Men vi vill också stärka bibliotekarier och bibliotek både inom och utom nätverket för att visa på allt de redan gör som relaterar till hållbarhetsmålen. Man kan säga så här: vi ska inte vara nöjda, men vi ska vara stolta, säger hon.
Artikeln publicerades först i Biblioteksbladet nr 4.
