Kungliga biblioteket har släppt sin sammanställning av biblioteksstatistik för 2018. Den utveckling som vi sett de senaste åren fortsätter.

– Biblioteksutvecklingen i Sverige är mångfacetterad och de lokala variationerna är stora. Vad statistiken visar är att det behövs ett nationellt ansvarstagande för bemannade skolbibliotek, jämlik tillgång till medier, och att samtliga huvudmän tar ansvar för kompetensutveckling på sina bibliotek, kommenterar Karin Linder, generalsekreterare för svensk biblioteksförening.

Ur statistikrapporten kan bland annat utläsas att:

  • Antalet e-boklån på folkbiblioteken fortsätter att öka, förra året med 28 procent. Samtidigt har många folkbibliotek begränsningar av hur mycket som får lånas på grund av kostnadsskäl.
  • Antalet sjukhusbibliotek fortsätter att minska. Vissa regioner har nu inga sjukhusbibliotek alls, vilket i förlängningen kan hota kunskapsförsörjningen inom vården och tillgången till evidensbaserad vård. Det behövs fördjupad kunskap om situationen för landets medicinska bibliotek.
  • Antalet folkbibliotek som har meröppet, alltså tillgängligt för låntagare utanför ordinarie öppettider, fortsätter att öka. Det finns nu meröppna bibliotek i 114 kommuner.
  • Antalet aktiviteter på våra bibliotek fortsätter att öka. Under 2018 genomfördes över 300 000 aktiviteter på de offentligt finansierade biblioteken, varav folkbibliotekens aktiviteter (145 000) riktade sig nästan 60 procent till barn och unga.
  • Andelen elever som inte har tillgång till ett bemannat skolbibliotek är fortsatt hög. Föreningen, tillsammans med fackförbundet DIK, har tidigare beräknat att det skulle kosta 1,5 miljarder för att se till att alla elever i Sverige har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. För att detta ska bli verklighet behöver det också utbildas väsentligt fler skolbibliotekarier.
  • Den minskning av antalet fysiska lån och besök på folkbiblioteken vi sett de senaste åren fortsätter. Det finns dock stora lokala variationer och på många hål ökar besöken.
  • De offentligt finansierade bibliotekens samlade resurser ökade med drygt två procent under 2018 och uppgår nu till över åtta miljarder kronor. För första gången på länge minskar högskolebiblioteken sina kostnader för e-medier. Detta beror på att de sagt upp avtalet med ett av de stora vetenskapliga förlagen för att få till en bättre situation avseende öppen tillgång.

Här kan du läsa hela rapporten ”Bibliotek 2018”, öppnas i nytt fönster.