Den 12 december presenterade regeringen propositionen för forskningspolitiken för åren 2025–2028.

Svensk biblioteksförening fick under 2023 möjligheten att komma med inspel inför den då kommande forsknings- och innovationspropositionen.

Föreningen tryckte då på att behovet av ett tydliggörande av lärosätesbibliotekens roll för nyttiggörande av forskning genom:

  • Ett långsiktigt, nationellt ansvar för kostnaderna för öppen tillgång
  • En nationell plan, med finansiering, för digitalisering av kulturarvet och en samlad teknisk infrastruktur
  • En reformerad upphovsrätt som möjliggör forskning på digitaliserat, upphovsrättsskyddat material

Det är positivt att Kungliga biblioteket lyfts upp som forskningsinfrastruktur inom AI och deras roll inom arbetet med öppen vetenskap. Tyvärr saknas lärosätesbibliotekens roll och perspektiv. Medan propositionen lyfter sådant som öppen vetenskap och digital infrastruktur för forskningsändamål, är lärosätesbibliotekens centrala roll inom dessa områden osynliga.

– Lärosätesbiblioteken är en viktig forskningsinfrastruktur, nödvändig för att kunna bedriva både högre utbildning och forskning i Sverige. Att deras roll inte lyfts i forsknings- och innovationspropositionen är oroväckande, säger Silvia Ernhagen, generalsekreterare, Svensk biblioteksförening.

Det saknas även resonemang kring områden där upphovsrätten idag ställer upp hinder för forskningen och hur det ska lösas på EU-nivå.

– Lagstiftning om upphovsrätt och patent är viktig för att skydda innovationer, men vi ser också att den hindrar forskning inom till exempel text- och datautvinning och annan AI. Dessa hinder måste lösas för att forskningsbiblioteken fullt ut ska kunna stötta forskare, menar Ernhagen.

Svensk biblioteksförening är besvikna över att satsningarna på humanistisk forskning inte är större och bredare. Det är brist på bibliotekarier, särskilt som skolbibliotek över hela Sverige ska bemannas under nästa år. För att kunna utbilda fler bibliotekarier behövs det fler forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap, både på kort och lång sikt.

– Forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap är viktigt för att stärka kompetenser så som medie- och informationskunnighet samt läsning, förmågor som efterfrågas i dagens samhälle. Det kräver större satsningar på forskning inom humaniora för att kunna stärka upp inom biblioteks- och informationsvetenskap, säger Ernhagen.