En fjärdedel av folkbiblioteken har redan behövt dra ner på sin verksamhet. Om kulturminister Parisa Liljestrand inte agerar skyndsamt så får ännu fler invånare i Sverige minskad samhällsservice – och läsförmågan riskerar att sjunka än mer. Det skriver Silvia Ernhagen, generalsekreterare Svensk biblioteksförening, i en debattartikel i Altinget.
Folkbiblioteken, de bibliotek som finns i varje kommun och som finns till för samtliga invånare, får allt mindre resurser. Tidningen Biblioteksbladet visar i en ny undersökning att åtta av tio folkbibliotek får försämrad ekonomi under 2024. Under rådande ekonomiska läge i kommunerna kanske det inte verkar så märkligt, men faktum är att folkbiblioteken halkat efter övrig kommunal verksamhet åtminstone sedan 2000, enligt en rapport som Svensk biblioteksförening släppte 2021. Mellan 2000 och 2019 ökade de kommunala budgetarna med 89 procent, medan motsvarande ökning för folkbiblioteken var knappt hälften så mycket, 43 procent.
Detta naggande i kanten på folkbibliotekens budgetar har lett till en urholkning som börjar märkas på allvar runt om i Sverige med stängda filialer, indragna turer med bokbussen och mindre programverksamhet. Detta i en tid då läsförmågan sjunker hos barn, behovet av att få hjälp kring källkritik och AI och bibliotekens roll i totalförsvaret diskuteras allt mer. Det går helt enkelt inte ihop. I Biblioteksbladets undersökning framkommer att en fjärdedel av alla folkbibliotek behöver dra ner på verksamheten. Det är oroväckande siffror som borde göra även kulturminister Parisa Liljestrand orolig.
